Codex argenteus, Lat., "silfverboken" (så kallad för sitt band i drifvet silfver), är namnet på en högst dyrbar, i Upsala universitetsbibliotek befintlig urkund, innehållande fragment af de fyra evangelierna på mesogötiska (gotiska). Öfversättningen är gjord af biskop Ulfilas (318--388), hvilken sjelf uppfann det mesogötiska alfabetet. Skriften är ett s. k. "encaustum" (tryck med uppvärmda stämplar) af guld- och silfverbokstäfver på purpurpergament. Denna märkvärdiga codex, som anses skrifven mot slutet af 5:te eller början af 6:te årh., då östgoterna ännu herskade i Italien, hamnade efter okända öden i ett klosterbibliotek i Verden, hvarifrån den mot slutet af 16:de årh. fördes till Prag. När svenskarna 1648 eröfrade denna stad, föll den i händerna på H. K. v. Königsmarck, som skänkte den till drottning Kristina. Få år derefter (1655) fördes den af drottningens bibliotekarie, Isak Vossius, till Holland, hvarifrån den 1662 för 400 rdr återköptes af rikskansleren M. G. De la Gardie, som 1669 skänkte den, inbunden i ett dyrbart silfverband, till Upsala universitets bibliotek. Boken egde då 187 blad, men 1834 upptäcktes, att 10 blad saknades. Först 1857 kommo dessa till rätta. Codex argenteus offentliggjordes första gången 1665 i Dordrecht och har sedan dess utgifvits flere gånger: 1671 i Stockholm, af G. Stjernhjelm, samt 1750, genom Erik Benzelii försorg, i Oxford och 1805 af J. K. Zahn efter Sotbergs och Ihres arbeten. Kritiska upplagor hafva utgifvits af Gabelentz & Löbe (1836) och A. Uppström (1854; de tio återfunna bladen 1857) m. fl. R. G.
Nordisk familjebok · första upplagan
Codex argenteus
Ämne: Utgåvor och skrifter · Tidningar och tidskrifter
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 448 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗