Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Collegium medicorum

Ämne: Ämbetsverk, ämbeten och tjänstemän · Stat, riksdag, finanser och föreningar

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 470–471 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Collegium medicorum, l. C. medicum, var från början ett slags läkareförening, som under Karl den XI:s förmyndareregering inrättades på initiativ af några läkare i Stockholm -- Du Rietz, Below, Wattrang och Gripenflycht --, hvilka hade för afsigt att ordna läkarevården samt läkarnas ställning, särskildt i hufvudstaden, och att sätta en gräns för den underhaltiga läkare vård, som bjöds allmänheten af kringresande charlataner. Till detta mål syfta de skråmässiga privilegier, som förlänades kollegiet d. 16 Maj 1663 och som blefvo "konfirmerade" af Karl XI d. 4 Aug. 1680, "tillökta" genom en k. resolution d. 17 Sept. 1684 samt "modererade och förbättrade" i K. M:ts medicinalordningar af år 1688, genom hvilka hela medicinalväsendet i riket ordnades. I dessa privilegier säges, att kollegiets syndikus skall på kollegiets vägnar hafva "noga uppseende in empiricos, agyrtas, circumforaneos, ariolatores, hvilke skole ifrån land och rike afhållas, och ingen af dem under hvarjehande praetext tillåtas att öfva den ringaste praxin eller smörja på folket sina förfalskade, bedrägliga och högst skadliga medikamenter, vid straff och konfiskation af alla deras varor tillgiörandes". Lagen afsåg uttryckligen skydd såväl för allmänheten som för läkarnas praktik; den var riktad mot medicinsk praktik af "apotekare, kirurger, okulister, bråck- och stensnidare, badare, kryddkrämare och materialister -- både för den fara och skadliga konseqvens, som deras kurer pläga förorsaka, som ock för det ingrepp, som medicis uti deras profession såmedelst sker". Särskildt vill den skydda allmänheten för utländska charlataner och de inhemske läkarna för utländsk konkurrens, på det att de "infödde måge uppväckas med så mycket större ifver och flit att traktera dessa studier". Kollegiet skulle bestå endast af "probatis och promotis medicis", och för inträde fordrades dessutom en examen practicum. Alla läkare, såväl i Stockholm som i uppstäderna och provinserna, skulle, för att vara legitimerade, "lyda till Collegium medicum och vara dess membra" och skulle med detta kollegium "communicera hvad som rart och tänkvärdigt in re medica eller naturali månde förefalla". Kollegiet skulle hafva tillsyn öfver och visitera apoteken, utarbeta medicinaltaxa, hafva uppsigt öfver jordegummor m. m. I slutet af 1700-talet vidgades genom förnyade instruktioner (af 1763, 1774 och 1797) kollegiets verksamhet allt mer, så att det fick bestyr dels med vissa delar af läkarebildningen (kirurgie-magister-diplom), dels med förvaltningen af sjukvården, den civila såväl som den militära, hvilken senare till 1797 lydt under Kirurgiska societeten, som då upplöstes. Äfven helsovård skulle höra till kollegii verksamhet, enär 1763 års instruktion anbefaller kollegium att med ledning af tabellverket söka utröna om och hvarför vissa orter och yrken voro osunda och att uppgifva medel att sådant afhjelpa. 1813 upplöstes Collegium medicum och ersattes af Sundhetskollegium (se d. o.). I stället för att vara en läkareförening blef ifrågavarande kollegium sålunda småningom ett administrativt ämbetsverk; men som ett minne af denna historiska utveckling kallades ända till helt nyligen hvarje legitimerad läkare Sundhetskollegii "tillydande ledamot". -- Efter Finlands skilsmässa från Sverige inrättades i Åbo, på grund af en kejserlig förordning af d. 26 Nov. 1811, ett Collegium medicum, som trädde i verksamhet d. 2 Jan. 1812. Det blef närmare organiseradt genom instruktionen af d. 8 Febr. 1816 samt kejserl. förordn. af d. 26 Juni 1827 och d. 7 April 1830. Kollegiet hade först sitt säte i Åbo, men efter denna stads brand flyttades det till Helsingfors (1828). Det består af en generaldirektör såsom ordförande och samtlige professorerna i medicinska fakulteten vid universitetet såsom ledamöter. Se vidare Medicinalstyrelsen. Jhm.