Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Collegium illustre

Ämne: Skolor, skolväsen och skolbegrepp · Skolor och universitet

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 470 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Collegium illustre l. Collegium regium et illustre, läroverk, som enligt ridderskapets och adelns beslut vid 1625 års riksdag öppnades i Stockholm i Sept. 1626 och var afsedt uteslutande för adelns söner. Riksrådet Johan Skytte hade den hufvudsakliga ledningen vid dess inrättande och styrande, hvadan det äfven benämndes Skytteanum. Enligt läsplanen (ratio studiorum, tryckt 1636) bestod läroverket af en lägre och en högre afdelning. I den lägre, som var sjuklassig och bestämd för barn mellan 7 och 14 år, meddelades undervisning företrädesvis i de klassiska språken och franska, i den högre, "auditorium publicum", höllos föreläsningar i filosofi, matematik och vältalighet. Meningen var att med tiden låta föreläsningarna omfatta äfven teologi, juridik och medicin eller, med andra ord, att bilda en fullständig högskola i hufvudstaden. Vid kollegiet utgåfvos och försvarades disputationer. Professorernas antal var tre. De förste lärarna voro: Johannes Matthiae, författare till ofvan nämnda läsplan och slutligen biskop i Strengnäs, Vilhelm Simonius och Jöraii Lilja (Georg Stiernhielm) samt, efter dennes afgång (1628), Jakob Rudbeckius. Lärarnas aflöning bestreds dels af staten (årligt anslag af 2,000 daler s. m., enligt k. brefvet af d. 27 April 1627) och dels af riddarhuskassan. Pesten 1629 afbröt kollegiets verksamhet. Samtidigt drogos Johannes Matthiae och Simonius åt andra arbetsfält. Rudbeckius bibehölls vid syssla och lön till 1632, då med hans afskedstagande kollegiet alldeles upphörde. (Jfr J. Murberg, "Kort berättelse om Coll. reg. & ill.", i Vitterhets hist. o. ant. ak:s handl., d. VIII, 1808.) J. Th. W.