Collingwood [-oudd], Cuthbert, baron af Caldburne, engelsk amiral, f. 1750, började vid 11 års ålder tjenstgöra vid flottan och tillbragte sedan nästan hela sitt lif till sjös. 1776 lärde han känna Nelson, och vid denna tid knöts det band af vänskap och ömsesidig aktning, hvilket under nära trettio år förenade dessa Englands namnkunnigaste sjöhjeltar. 1781 led C. skeppsbrott i de ostindiska farvattnen. Han återvände sedermera till Europa och deltog i lord Howes strider 1794 samt utmärkte sig derefter jämte sin vapenbroder Nelson i slaget vid Kap S:t Vincent 1797. År 1799 blef han konteramiral, 1801 vice-amiral och 1804 amiral, hvarjämte han. s. å. fick befäl öfver fem skepp, med hvilka han 1805 blockerade Ferrol. Sistnämnda år bidrog C. äfven till den ryktbara segern vid Kap Trafalgar, der han, såsom befälhafvare öfver den engelska flottans lä-linie, på ett lysande sätt inledde striden genom att bryta sig igenom de allierades slaglinie. För denna bedrift blef han amiral af röda flaggan, peer af England samt baron af Caldburne och Heathpool. Dessutom erhöll han en lifstidspension af 2,000 p. st. (omkr. 36,000 kr.) årligen. Efter Nelsons död (d. 21 Okt. 1805) blef han befälhafvare öfver den engelska medelhafsflottan. Död, i närheten af Minorca, d. 7 Mars 1810. -- I skicklighet, tapperhet, omdöme och erfarenhet öfverträffades C. knappast af Nelson; men han egde kanske ej den oemotståndliga viljekraft eller den passionerade hänförelse, som den senare lade i dagen vid utförandet af sina lysande bragder. Såsom chef var han sträng, men rättvis, och såsom menniska älskad och vördad. O. E. G. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Collingwood
Ämne: Engelska amiraler · Amiraler och sjöofficerare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 477 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗