Colorado

*Colorado. 1. Flodens längd är omkr. 2,700 km.; dess flodområde omkr. 582,000 qvkm. Segelbar är den från utloppet till Rio Virgens mynning, 980 km. Vid högt vattenstånd går nedre C. stundom öfver i den v. om densamma belägna Colorado-öcknen (se d. o. Suppl.). Colorados »stora cañon», ett af de märkvärdigaste naturunder i verlden, är omkr. 500 km. lång och 200–300 m. djup. De inneslutande klippväggarna äro sönderklyftade i otaliga taggar och torn och visa de mest olika färger. Canon bekantgjordes först genom major Powell, nu chef för Förenta staternas geologiska undersökning, som 1869 for utför C. i en båt från Green river till Virgen river (en sträcka af 1,600 km.). Sannolikt hade floden der sitt lopp, innan bergen uppstodo, och cañon bildades genom vattnets urhålkände verksamhet, medan samtidigt klipporna småningom höjde sig. På cañons väggar kan man iakttaga samtliga geologiska perioder från de stenkolsförande lagren till urtidens granitklippor. Se J. W. Powells »Canyons of the Colorado» (1893) och Duttons »Tertiary history of the Grand cañon district». — 4. Staten beräknas hafva en areal af 269,150 qvkm. Till sin fysiska beskaffenhet består staten af tre skarpt skilda delar: de stora enformiga, nästan trädlösa slätterna, hvilka bilda statens östra tredjedel; v. derom en 40–80 km. bred kuperad landremsa, rik på malmer och vatten samt i allmänhet bördig, men företrädesvis lämplig till beten; samt det till Klippbergen hörande berglandet, som fyller hela vestra hälften af staten med en rad af brant uppstigande, genom djupa dalar skilda kedjor (Medicine mountains, Colorado range, Park range, Sangre de Cristo) jämte förgreningar af de egentliga Klippbergen (Sawatch range, San Juan mountains, White range, Vermillion bluffs), hvilka äro förenade med de förra genom tväråsar. Inemot ett hundra toppar hafva öfver 4,000 m. höjd; till de högsta höra Blanca Peak (4,408 m.) i s., Gray's Peak (4,400 m ), Mount Lincoln (4,359 m.) och Pikes Peak (4,310 m.) i Park range, Longs Peak (4,371 m.) i Colorado range samt det berömda Mount of the Holy cross (4,320 m.), så kalladt med anledning af två med snö fyllda remnor, som skära hvarandra rätvinkligt och så bilda formen af ett kors. En mängd pass leder öfver bergen, som skäras af Atchison, Topeka och Santa Fé-jernvägen (mellan Park range och Sangre de Cristo). Mellan bergskedjorna ligga vackra, skogklädda, ofta med små sjöar försedda dalar, hvilka, om de hafva någon större utsträckning, få namn af parker, såsom North park. Middle park och South park, och synas vara återstoder af forna sjöar. Floderna gå dels österut till Missouri, såsom South Platte och Arkansas, dels söderut till Mejikanska viken, såsom Rio Grande del Norte, dels vesterut till Colorado, såsom Yampa, White, Gunnison, Dolores och San Juan. Mineralkällorna äro många och besökas såväl för sina medikamentösa egenskaper som för traktens torra och sunda klimat och de många vackra naturscenerierna. Till de mera besökta höra Colorado springs, Manitou, Cañon City, Glenwood springs, Ouray och Pagosa springs. Bergstrakterna äro skogbevuxna, men de östra slätterna äro trädlösa, endast flodstränderna äro infattade af galleriskogar. Folkmängden uppgick 1890 till 412,198 pers., af hvilka 83,990 voro födda i utlandet (9,659 i Sverige), 6,215 färgade, 1,398 kineser och 1,034 indianer. Mer än 1/3 bodde i hufvudstaden, Denver, och dess förstäder. Endast på särskildt gynnade områden är jordbruk möjligt utan konstgjord bevattning; derför spelar ock jordbruket en underordnad rol. 1890 voro 50,800 har besådda med hvete och 47,700 har med majs. Bättre lämpar sig staten för boskapsskötsel; 1890 hade den omkr. 155,000 hästar, 1,5 mill. nötkreatur och 1,8 mill. får. C:s hufvudrikedom är dock dess silfveroch guldgrufvor (den kallas ock »silfverstaten»); sedan deras upptäckt 1859 har C. lemnat ädla metaller för 400 mill. doll (1892: 7,973 kg. guld och 746,000 kg. silfver). Äfven erhållas jern- och kopparmalm samt petroleum och stenkol. Industrien är hufvudsakligen koncentrerad i hufvudstaden. Jernvägarna hade 1892 en längd af 7,532 km., till större delen tillhöriga Union Pacifik-banan. Enligt författningen af 1875 väljas guvernören och de högre ämbetsmännen samt de 26 senatorerna för 4 år, de 49 deputerade för 2 år. Till kongressen sänder staten 2 senatorer och 2 representanter. — redan 1540 drog Vasquez Coronado från Mejico genom dessa trakter, som i 19:de årh. undersöktes af Pike (1806), Long (1820) och J. Fremont (1842), men före upptäckten af ädla metaller på 1850-talet lefde der jämte indianer endast ett fåtal mejikaner och spaniorer samt några amerikanska jägare och handlande. 1861 bildades territoriet C., som 1876 upptogs som stat i unionen.