Cigarr (Sp. cigarro, eg. en tobakssort på ön Cuba), en af tobaksblad bestående, vanligen spolformig liten rulle, som rökes med eller utan munstycke. Bruket att röka cigarrer är af gammalt ursprung och härleder sig från Vestindien. Då Columbus upptäckte Cuba (i Okt. 1492), var detta bruk allmänt bland infödingarna på nämnda ö. Två hundra år senare kom det med spaniorerna till Europa. Till en början infördes färdiggjorda cigarrer från Cuba till Spanien, men snart blef tillverkningen i sistnämnda land inhemsk under regeringens monopol. Af Schlottmann anlades 1788 i Hamburg den första tyska cigarrfabriken. I Sverige började cigarrtillverkningen före 1830. Nämnda år tillverkades 7,180 skålp., 1840: 25,853 skålp. Årtiondet 1840--49 visar i medeltal en årlig tillverkning af 86,131 skålp., hvarefter under de båda följande decennierna fabricerades 393,053 skålp. (1850--59) och 561,680 skålp. (1860--69), i årligt medeltal. 1877 utgjorde tillverkningen 1,396,016 skålp., representerande ett värde af 3,988,594 kr. Det sistnämnda året funnos cigarrfabriker på 17 särskilda platser i riket, och voro de förnämsta fabriksorterna Stockholm (med en tillverkning af 499,576 skålp.), Malmö (477,981 skålp.) och Göteborg (239,925 skålp.). -- Förbrukningen i vårt land torde för närvarande kunna i rundt tal uppskattas till omkr. 1 1/2 million skålp. om året.
Om införseln af cigarrer till Sverige finnas icke äldre uppgifter än från 1825, då den utgjorde 1,775 stycken. 1840 hade den stigit till 688,501 st. 1850 utgjorde den 20,088 skålp. (100 st. cigarrer väga i allmänhet 1 1/4 skålp.) 1860 infördes 42,041 skålp. och 1877 123,871 skålp., till ett värde af 867,097 kr. I ofvanstående siffror ingå dock, åtminstone för de senare åren, äfven cigarretter. De förnämsta land och orter,
från hvilka införsel 1877 egde rum, voro: Lybeck (53,279 skålp.), Danmark (43,048 skålp.), Hamburg (9,270 skålp.) och Stor-Britannien (4,951 skålp.). Samma år infördes från Finland 4,123 skålp. och från Ryssland 2,854 skålp., antagligen cigarretter. -- Importen från Bremen finnes ej upptagen i Kommerskollegiets berättelser, enär den sannolikt gått öfver Hamburg eller Lybeck. -- Under de senare åren har någon utförsel af cigarrer och cigarretter egt rum från Sverige. 1863 -- det första år, från hvilket man har uppgifter i detta afseende -- exporterades 50 skålp., 1870: 2,312 skålp., 1873: 14,171 skålp., värderade till 99,197 kr. 1877 sjönk exporten till 1,689 skålp.
En cigarr beredes ej af samma tobak allt igenom, utan de olika delarna -- inlagan, ombladet (som sammanhåller inlagan) och täckbladet (det yttre omhöljet) -- tagas af olika tobakssorter eller åtminstone af olika bladsorter. Täckbladet innehåller vanligen den finaste tobaken. Den egentliga cigarrberedningen består deri att arbetaren fattar en tillräcklig mängd af den för inlagan beredda tobaken i handen, ordnar den så, att bladen komma att ligga något tätare mot midten, och slår deromkring ett omblad. Sedan rullas täckbladet spiralformigt omkring vickeln (inlagan och ombladet), hvarvid cigarren får sin rätta form. På senare tider har man äfven börjat använda maskiner vid cigarrtillverkningen. Efter täckbladets färg skiljer man mellan tre hufvudslag af cigarrer: obscuro (maduro), colorado och colorado claro. De finaste cigarrerna, de s. k. "havanacigarrerna", tillverkas på Cuba.