Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Concertando

Ämne: Italienska musiktermer · Musik och italienska lånord

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 513 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Concertando, Concertante l. Concertato, Ital., "konserterande", musikt., säges om en stämma i ett musikstycke, åt hvilken jämte hufvudstämman en mer eller mindre framstående och sjelfständig hållning är tilldelad (jfr Obligat). Dessa ord nyttjas äfven för att beteckna ett stycke, som är briljant arbetadt, utan att direkt hafva formen af en konsert. -- Concertante kallades fordom äfven ett slags flerstämmiga kammarstycken. Jfr Konsert. A. L.