Constantine

Constantine [-tin] l. Konstantin. 1. Det östligaste af den franska kolonien Algers trenne departement. Arealen 127,064 qv.-kilom. (2,290 qv.-mil). 1,141,838 innev. (1877). Den ena delen af departementet (17,976 qv.-kilom, med 414,714 innev.) förvaltas af civil myndighet, den andra (109,088 qv.-kilom, och 727,124 innev.) af militärisk. Civilområdet är indeladt i sex arrondissement. I hela C. finnas 88 kommuner. Innebyggarna äro till största delen kabyler och araber. Omkr. 45,000 äro fransmän och 8,000 judar. Departementet är bergigt och skogrikt. Åkerbruk och boskapsskötsel äro de vigtigaste näringarna. -- 2. Hufvudstad i nämnda departement, byggd på en 600 m. (2,020 f.) hög kalkklippa, hvars tre sidor äro lodräta och badas af den brusande floden Rummel, så att staden endast på den fjerde sidan står i förbindelse med den omgifvande bergstrakten. Omkr. 36,000 innev. C. har en mängd moskéer och kyrkor samt en synagoga. Bejens forna palats, uppfördt i morisk stil och utstyrdt med slösande prakt, är mycket väl bibehållet. Innevånarna sysselsätta sig hufvudsakligen med fårgning och förfärdigande af läderarbeten. Handeln med säd, ull, siden, läder, vin och frukter är liflig; dock äro både handel och industri i nedgående. Jernvägsförbindelse med Philippeville. -- Till följd af sitt nästan ointagliga läge var C., som af kartaginenserna benämndes Karta och af romarna Cirta, redan i forntiden en af Numidiens vigtigaste städer och en tid konungens residens. Sedan det fallit i romarnas händer, aftog dess välstånd. 311 e. Kr. blef det alldeles förstördt, men uppbyggdes åter af Konstantin d. store, som gaf det namnet Constantina. Ännu i 12:te årh. var C. en rik och blomstrande stad. Senare delade det Algers öden. Den 13 Okt. 1837 eröfrades det af den franske marskalken Valée.