Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Contarini

Ämne: Neapolitanare och venetianare · Italienare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 537–538 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Contarini, veneziansk adelsslägt, som under tiden 1041--1674 bland sina medlemmar räknade åtta doger och flere andra utmärkta man. -- 1) Andrea C., doge 1367--82, bragte Venezias nära hundraåriga krig med Genua ("chioggia-kriget") till ett lyckligt slut, i det han sjelf tog befälet öfver hären, tvang Chioggia att gifva sig och sålunda förmådde Genua till fred. -- 2) Gasparo C., diplomat, prelat och skriftställare, f. 1483, d. 1542, var 1521 venezianskt sändebud hos kejsar Karl V och bevistade s. å. riksdagen i Worms. 1535 blef han kardinal och yrkade som sådan på en allvarlig reform af den katolska kyrkan. 1541 sökte han vid riksdagen i Regensburg, der han var påflig legat, att verka för protestanternas återförening med kyrkan, men utan framgång. C:s mest bekanta arbete är De magistratibus et republica veneta (1543). -- 3) Simone C., diplomat, f. 1563, d. 1633, var republikens sändebud hos flere italienska furstar samt vid spanska, franska och påfliga hofven äfvensom hos sultanen. Han var tillika en utmärkt latinsk skald. -- 4) Vincenzo C., italiensk arkeolog, f. 1577, d. 1617, stod redan vid 25 års ålder i sådant rykte för lärdom,

att magistraten i Padua särskildt för honom inrättade en lärostol i grekisk och latinsk vältalighet. Denna plats innehade han till 1614. Bland hans skrifter äro de vigtigaste Variarum lectionum liber (1606), De frumentaria romanorum largitione liber (1609) och De militari romanorum stipendio commentarius (1609). -- 5) Ludovico C., diplomat, var 1629 venezianskt sändebud i Frankrike, arbetade s. å. som fredsmäklare i London för fred mellan England och Frankrike och var verksam vid afslutandet af Westfaliska freden (1648). Död 1653.