Cordouans fyrtorn [-uangs], ett af de ryktbaraste bland alla sådana torn, är beläget i franska depart. Gironde (Guienne), på en klippa vid floden Girondes utlopp, 45° 35' 14" n. br. och 1° 10' 30" v. lgd (fr. Gr.). Dess höjd öfver marken är 63 m. (212 f.) och öfver högt vattenstånd 60 m. (202 f.). Fyren har "omgående" (till- och aftagande), hvitt sken, som lyser starkast en gång i minuten och är synligt på 50 kilom. (6,8 mils) afstånd. Öfver en båge af 81 grader från N. t. O. 3/4 O. till O. t. S. är skenet rödt, för att utvisa, det grund finnas i denna riktning från fyren. -- Denna monumentala byggnad uppfördes
1584--1610 af Louis de Foix, men har sedan blifvit betydligt förhöjd och flere gånger restaurerad. Öfver den
cirkelrunda, massiva platformen, som för hög sjö skyddas af ett bredt bröstvärn af 40 m. (134 f.) diameter, reser sig det egentliga tornet, hvilket -- lanterninen oberäknad -- ursprungligen hade fyra våningar, af hvilka bottenvåningen var dekorerad i dorisk stil, första våningen (som kallades "konungens gemak" och omgafs af ett yttre galleri) i jonisk, och andra våningen (som bildade ett hvälfdt kapell) i korintisk stil. Öfver detta kapell höjde sig en med komposita-pilastrar prydd paviljong, som uppbar den af huggen sten uppförda lanterninen, hvilken hade en höjd af 37 m. (124 f.) öfver hafvet. Den sistnämnda ersattes 1727 med en jernlanternin. Fyrens lysvidd visade sig dock snart vara otillräcklig, hvarför tornet i slutet af 18:de årh. fick sin nuvarande höjd. Ur arkitektonisk synpunkt vann likväl monumentet icke på denna förändring. Den nyare tillbyggnadens nakna form bildar en stark motsats mot den rika elegansen hos byggnadsdelarna från renaissancens dagar.
Liksom i andra fyrar underhölls skenet ursprungligen genom ekved, men sedermera började man använda stenkol. Sedan Taulière 1783 väckt uppmärksamheten på fördelen af paraboliska reflektorer och deras förbindelse med argandska lampor, blef nämnda fyr den första, som (genom Bordas försorg) försågs med sådana. 1822 anbragtes slutligen det af Fresnel uppfunna systemet att åstadkomma belysning medelst dioptriska apparater. R. N.
