Cuminum cyminum L., med. farmak., namnet på en i nordöstra och inre Afrika vild samt i södra Europa odlad art af nat. fam. Umbelliferae Juss., kl. Pentandria L., ordn. Digynia. Den är ettårig och har glatt, strimmig stjelk samt tredelade blad med utdragna borstlika flikar. Blomflocken är dubbel, fåstrålig samt har borstlika allmänna och enskilda svepen. Blommorna äro rosenröda, och de tunglika kronbladen inböjda i spetsen. Frukten är gulbrun, aflångt lansettlik, hoptryckt från sidorna och försedd med borstbärande åsar. Det är denna frukt, som utgör drogen fructus cumini, "spiskummin", ej längre officinel i Sverige, men ännu qvar i danska farmakopén. Denna drog, som har stark kryddartad lukt och hvars smak liknar vanlig kummins, erhålles förnämligast från Malta och Sicilien. Den innehåller en flyktig olja, som är en blandning af en aldehyd, cuminol (C10 H12 O), med ett kolväte, cymol (C10 H14), hvilka båda äro färglösa, i vatten olösliga, i sprit lättlösta oljor. -- Spiskummin begagnas, liksom vanlig kummin, dels såsom krydda och dels såsom väderfördelande, lättande besvärligheter under matsmältningen. Oljan användes någon gång utvärtes såsom tillsats till smärtstillande liniment. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Cuminum cyminum
Ämne: Läkeväxter och droger · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 676–677 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗