Cyclamen L. bot., växtslägte af nat. fam. Primulacea, kl. Pentandria L., ordn. Monogynia. Det innefattar ett fåtal arter från södra och mellersta Europa samt vestra Asien. De äro små vackra örter med en stor, knöllik, mer eller mindre plattad, underjordisk stam, från hvilken utgå långskaftade, ofta hjortlika eller njurlika blad samt enblommiga stänglar. Blommorna äro röda eller hvita, lutande och hafva ett egendomligt utseende derigenom att kronans flikar äro stora och starkt tillbakaböjda, på samma gång hennes pip är tämligen kort. Efter blomningen draga stänglarna vanligen ihop sig spiralformigt, så att frukterna komma att ligga på marken. -- Flere arter odlas som prydnadsväxter, t. ex. C. europaeum L., som finnes vild i fjälltrakter i södra och mellersta Europa (Salzburg, Schweiz etc.). Bladen hafva på öfre sidan hvita teckningar; under äro de rödaktiga. Blommorna äro välluktande. Den underjordiska
stammen innehåller ett giftigt ämne, som försvinner vid torkning eller upphettning. Ldt.