Cypern

*Cypern. Om öns storlek föreligga flere sins emellan något afvikande uppgifter. Enligt en på Geografiska anstalten i Gotha i slutet af 1870-talet på grundvalen af Kieperts karta företagen mätning och enligt den af Kitchener och Grant i skalan 1:63,360 upprättade kartan (London 1885) är ön 9,601 qvkm., enligt Strelbitsky (1882) 9,589 qvkm.; i engelska hofkalendern uppgifves den utan angifvande af källa till 9,311 qvkm. och i Statesman's yearbook för 1896 till 9,272 qvkm. Den första britiska folkräkningen 1881 gaf till resultat 186,173 innev., den senaste (1891) 209,286 (oberäknadt militären), af hvilka 47,926, d. v. s. nära 23 proc., voro muhammedaner, återstoden mest grek. katoliker. I spetsen för turkiska klerus står den i Nikosia boende mufti. Grekerna hafva en ärkebiskop, i Nikosia, och 3 biskopar, i Larnaka, Ktima (Pafos) och Kerynia (Myrtu). Den cyprisk-ortodoxa kyrkan är oberoende af patriarken i Konstantinopel och bildar en kyrka för sig. — Den södra, mera centrala bergskedjan når i Chionistra, forntidens Aoos, en höjd, enligt nyare mätningar, af endast 1,953 m., hvaremot det östligare Stavrovuni, som enligt Oberhummer ar forntidens Olympos, har endast 690 m. höjd. — Om öns fordom högt utvecklade konstslöjd och välstånd vittna de rika fynd, som de på olika ställen af ön af amerikanske generalen Cesnola (se d. o. Suppl.) företagna gräfningarna bragt i dagen. Dessa gräfningar företogos först hufvudsakligen i Gorgus (det antika Golgoi, n. v. om Larnaka) och Dali (forntidens Idalion, s. v. om Gorgus), vidare i Pafos, Larnaka, Palaio-Limisso (Amathus) m. fl. st.; men af största värde voro fynden på det gamla Kurions plats (v. om det nuv. Episkopi på sydkusten), 1,500 föremål af guld, silfver, brons, koppar, bergkristall, ädelstenar, terracotta etc., omfattande prydnadsföremål och särskildt offergåfvor och tempelkärl. De lågo i flere kamrar 8 m. under stadens mark, der de sannolikt blifvit nedgräfda i tider af fara. Bland dem funnos gyllene diadem, ringar, örringar, arm- och halsspännen med hvarjehanda prydnader, en bägare med egyptiska ornament, gemmer af grekiskt, assyriskt och egyptiskt ursprung från de äldsta tider till 5:te årh., cylindrar af babyloniskt ursprung, skarabéer m. m., amforer af bergkristall och guld, inalles 550 föremål i den första af dessa kamrar» Den andra kammaren, liksom den första 4,5 m. hög, gömde 280 silfverföremål, bl. a. 30 vaser, bägare och andra kärl med och utan drifvet arbete, öfver 60 armband med egyptiska reminiscenser i sin ornamentik, amuletter etc., den tredje kammaren innehöll terracottaföremål, statyer och alabastersaker, den fjerde öfver 500 föremål af brons och koppar, såsom kandelabrar, lampor, kittlar, vaser, trefötter, fyra lejonhufvud, som tillhört en brunn, åtta tjurhufvud, som tillhört en tron, o. s. v. Jämte rent feniciska, egyptiska, assyriska och grekiska arbeten, som ön erhöll från dessa land till följd af sitt centrala läge, eller som der efterbildades, innehöll skatten äfven sådana af blandad stil och är derför af stor betydelse för konsthistorien. Dessutom fann Cesnola under sina årslånga gräfningar på de ofvannämnda orterna statyer och andra skulpturer i sten, terracotta och brons, hvilka dels voro prydnader, dels offergåfvor, bl. a. i Gorgus en präktig offerskål af silfver i egyptisk stil, en sarkofag af grekisk karakter, 32 figurer, mest af assyrisk eller egyptisk typ i drägter, och i närheten rester af ett tempel jämte en mängd skulpturer från C:s förgrekiska period. I Larnaka upptäckte Cesnola grundmurarna till ett grekiskt och ett feniciskt tempel, i Soloi en teater, i Lapitho ett tempel med statyer och inskrifter, likaså i Chytrea o. s. v. De af Cesnola gjorda fynden förvaras i New York. — Visserligen kan man ej förneka, att ön under engelsk förvaltning gjort framsteg i socialt och ekonomiskt afseende, men den stora tributen till Porten, 92,800 pd, och britiska regeringens ohåga att göra uppoffringar för en besittning, som egentligen ej är hennes, verka hämmande på arbetena för öns bästa. Stora hamnbyggnader hafva verkstälts, energiska åtgärder mot gräshopporna vidtagits, engelska skolor inrättats och domstolsväsendet omorganiserats, men England har ej förstått att göra cyprioterna belåtna. En ny författning utfärdades 1882. Enligt denna förvaltas ön af en af regeringen utnämnd High commissioner, som tillika är högste befälhafvare och som biträdes af ett verkställande råd (den äldste officeren och 3 andra högre ämbetsmän). Ett lagstiftande råd består af 12 för 5 år valda och 6 utnämnda (»official») medlemmar, de sistnämnde högre ämbetsmän på ön. Af de förre skola 3 väljas af muhammedaner och 9 af icke-muhammedaner. Med undantag för tributen till Turkiet, öfverkommissariens lön (f. n. 3,000 pd) och taffelpengar, de sex officielle rådsmedlemmarnas lön samt domares aflöning och de nödvändiga utgifterna för domstolarna bestämmer det lagstiftande rådet öfver budgeten. Alla af rådet antagna lagar kunna förkastas af drottningen. För förvaltningsändamål är ön delad i 6 distrikt, uppkallade efter sina hufvudstäder: Nikosia, Larnaka, Famagusta, Limasol, Pafo och Kerynia. Domstolarna äro sedan 1883 en af två engelska domare bestående högsta domstol, som är appellationsdomstol i civiloch brottmål, 6 assisdomstolar med obegränsad kriminel domsrätt, 6 distriktsdomstolar med begränsad kriminel och obegränsad civil domsrätt samt bydomstolar för afdömande af bagatellsaker. I alla, utom högsta domstolen, sitta infödda domare (kristna och muhammedaner). Med undantag af tre s. k. högre skolor finnas endast elementarskolor; de öfvervakas af en inspektör, och regeringen bidrager med 3,220 pd årligen till deras underhåll. 1894 funnos 210 kristna skolor, med 10,640 lärjungar, och 107 muhammedanska skolor, med 3,705 lärjungar. Hela kostnaden (oberäknadt regeringens bidrag) steg till omkr. 8,500 pd och bestriddes genom afgifter, frivilliga bidrag och donationer. På ön utgifvas 2 engelska, 6 grekiska och 2 turkiska veckotidningar. — Utgifterna uppgingo för året 1894–95 till 114,756 pd (oberäknadt tributen till Turkiet, hvilken användes till betalning af räntorna på den turkiska skulden af 1855), inkomsterna (tullar, tionde in natura, tobaks- och saltmonopol) under samma tid till 167,093 pd. Någon statsskuld finnes icke. Bristen betäckes ur engelska statskassan. Importen och exporten hade 1894 ett värde af omkr. 256,000 pd. Tontalet af in- och utgående fartyg var s. å. 463,500. Telegraflinierna hafva en längd af 386 km.; kablar förena ön med Ladikie i Syrien och med Alexandria. För samfärdsmedlen på ön har England gjort mycket. En britisk förordning af d. 1 Aug. 1882 förklaradt såsom tillåtna mynt: hela och halfva sovereigns, turkiska lira och franska 20-francsmynt, engelska silfvermynt till 2, 1, 1/2 och 1/4 shilling, cypriska bronsmynt om 1, 1/2 och 1/4 piaster (9 piaster = 1 shilling). Ehuru sedan d. 13 Mars 1874 metersystemet är påbjudet, äro turkiska mått och vigter ännu i bruk.