*Czernowitz (Ruman. Czernăuz) hade 54,171 innev. 1890 (27,192 tyskar, 10,384 rutener, 7,624 rumaner och 7,610 polacker), af hvilka 17,356 judar, och är säte för en grekisk-orientalisk metropolit och ärkebiskop för Bukovina-Dalmatiens kyrkoprovins. Bland mera framstående byggnader må nämnas ärkebiskopens residens (bygdt 1864–75 i bysantinsk stil), den grekiska katedralen (en kupolbyggnad liknande Isakskyrkan i Petersburg, fullbordad 1864), den armenisk-katolska kyrkan (1875) och den nya jesuitkyrkan. Det d. 4 Okt. 1875 öppnade Frans-Josefsuniversitetet (med tyskt undervisningsspråk, omkr. 300 stud.) består af en grek.-orientalisk teologisk, en rätts- och statsvetenskaplig och en filosofisk fakultet samt eger ett bibliotek af omkr. 65,000 bd. Dessutom eger C. gymnasium och realskola, statsslöjdskola samt lärare- och lärarinneseminarium. För ett årh. sedan var C. en obetydlig by; 1816 hade det endast 5,416 innev.
Nordisk familjebok · första upplagan
Czernowitz
Ämne: Orter i Österrike · Orter i Ryssland, Österrike och Östeuropa
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 354–355 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗