Debraux [döbrå], Paul Emile, fransk visdiktare, f. 1796 i depart. Meuse, d. 1831 i Paris. lefde i nöd och fick 1823 med fängelsestraff umgälla sina angrepp mot restaurationens regering, men bibehöll städse ett glädtigt lynne och sjöng om fosterlandet, om vin, kärlek och landtlif i friska och varma visor, som i olikhet med Bérangers ofta fela mot smak och språkriktighet, men så mycket hällre sjöngos af arbetare, handtverkare och bönder. Man har kallat honom »le Béranger de la canaille» (»hopens Béranger»). Många af hans visor lefva än i folkets hågkomst, bl. a. La colonne, Soldat, t'en souviens-tu?, Marengo och Fanfan la tulipe. En högre flygt tog hans ingifvelse i sådana dikter som Lutèce (en lofsång öfver Paris) och Il est un Dieu. D. kämpade med i Julirevolutionen och beskref den i sin bok Les barricades. En fullständig samling af hans Chansons utgafs af Béranger 1833 (i 3 bd).
Nordisk familjebok · första upplagan
Debraux
Ämne: Skalder och psalmförfattare · Skalder och dramatiker
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 418–419 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗