Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Debreczen

Ämne: Ungerns komitat, städer och orter · Orter och floder i Ungern

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 966–967 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Debreczen [däbrätsjin], T. Debreczin, stad och hufvudort i ungerska komitatet Bihar, på ett sandigt, enformigt och vattenfattigt slättland, kalladt Debreczen-heden, mellan Teis och Siebenbürgens högland. Omkr. 50,000 innev. D. liknar mera en stor by än en stad. Gatorna äro krokiga och smutsiga, husen små och låga samt skilda från hvarandra genom stora afstånd. Staden är säte för den s. k. distriktualtafeln på andra sidan Teis äfvensom för en handelsdomstol och en reformert superintendent samt eger flere vetenskapliga inrättningar, bl. a. den evangelisk-helvetiska rättsakademien och ett priaristkollegium. Näst efter Budapest är den Ungerns förnämsta handelsstad och i synnerhet vid de fyra årsmarknaderna mycket besökt af främlingar. Fabriks- och handtverksnäringarna stå högt; framför allt märkas såpsjuderierna och verkstäderna för tillverkning af munstycken till tobakspipor och af piphufvud. Bland offentliga byggnader må nämnas den reformerta kyrkan, hvilken 1849 (9 Jan.--30 Maj) tjenade den från Pest flyktade ungerska landtdagen till samlingsrum, den stora kollegialbyggnaden, katolska kyrkan samt stadshuset. 1870 restes i D. en kolossal staty öfver den ungerske skalden Csokonay. Till största delen är denna stad befolkad af magyarer, hvilka tala sitt modersmål ovanligt rent och den anses vara Ungerns förnämsta nationelt magyariska samhälle. A. G.