Decuria, Lat., dekurie, betecknade företrädesvis och ursprungligen en afdelning af tio ryttare. Indelningen i decurier användes ofta i Rom äfven i andra fall, t. ex. i afseende på curier, senatorer, riddare äfvensom domare och kollegiala myndigheter. På tiotalet hölls dock ej alltid så noga. -- I den ryktbara macedoniska falangen var dekurie namnet på en rote peltaster (lätt väpnade) på åtta man. Jfr Falang. R. Tdh. C. O. N.