Delfiner

Delfiner (Delphinida), zool., en till däggdjuren, ordn. Cetacea l. Natantia (hvalar), underordn. Denticete l. Odonticete (tandhvalar), hörande familj, som skiljer sig från öfriga tandhvalar bl. a. derigenom att den undre käken ej är smalare än den öfre, att bägge käkarna, efter hela sin längd eller en del deraf, äro försedda med nästan likformiga, i tandhålor inkilade tänder och att näsöppningarna i allmänhet bilda ett enda tvärstående, halfmånformigt, framtill konkavt spruthål, genom hvilket det med födan intagna vattnet åter utstötes. För öfrigt är kroppen till sin form vexlande, vanligen mera långsträckt än bardhvalarnas, samt försedd med naken hud, under hvilken befinner sig ett tjockt späcklager, och medelmåttiga eller stora bröstfenor. Delfinerna äro snabba och rofgiriga djur, förekomma i alla haf, lefva vanligen i sällskap, tumla muntert om med hvarandra uppe vid vattenytan och följa gerna fartygen. De äro hafvets glupske röfvare och förfölja fiskstimmen, hvilka, jämte de flesta slag af blötdjur, utgöra deras hufvudsakliga föda. Stundom närma de sig kusterna, ja gå någon gång upp i floderna, der ett par arter till och med ständigt uppehålla sig. De vigtigaste till denna familj hörande slägtena (hvilka räkna omkr. 50 arter) äro hvitfisk-slägtet (Delphinapterus), tumlare-slägtet (Phocaena), grindehval-slägtet (Globiocephalus), halfspäckhuggare-slägtet (Pseudorca), späckhuggare-slägtet (Orca) och delfin-slägtet (Delphinus). J. G. T.