Délos

Délos (nu Mikra Dilos, "lilla Delos", till skilnad från Megali Dilos, "stora Delos", fordom Rheneia), den minsta, men ryktbaraste af Cykladerna. Arealen omkr. 83 qv.-kilom, (1 1/2 qv.-mil). D. består af en granitklippa, hvars största höjd utgöres af berget Kynthos, 106 m. (357 fot), och är bevuxet endast med låga buskar. Grekerna ansågo det som ett heligt ställe; enligt sägnen voro nämligen Apollo och Artemis födda på D., som före deras födelse flöt rotlöst omkring. Ön egde en stad, som var hufvudsäte för Apollo-(Delius) och Artemis-(Delia) kulten. Det praktfulla Apollo-templet derstädes var en af grekernas förnämsta helgedomar, och de olika staterna sände högtidliga beskickningar (theoriai), med rika gåfvor till detsamma. Äfven oraklet på D. var i stort anseende, och hvart femte år firades der de deliska spelen med täflan i sång, kamp och lekar. -- Ursprungligen regerades D. af sjelfständiga prestkonungar, kom derefter i beroende af Athen och var 469--460 f. Kr. medelpunkten för det athenska förbundet. Efter Korints förstöring (146 f. Kr.) blef det en betydande handelsplats. Under mithridatiska kriget intogs staden af fältherren Menophanes, som plundrade och brände densamma. 84 f. Kr. kom D. i romarnas händer, men sedan återlemnades det åt athenarna. Nu är det obebodt.