Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Didot

Ämne: Franska lärda och skriftställare · Franska historiker, lärda och skriftställare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1165–1166 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Didot [-då], fransk boktryckare- och bokhandlarefamilj. Stamfadern var François D. (f. 1689, d. 1757), hvilken 1713 grundade en affär i Paris. -- Hans söner, François Ambroise D. (f. 1730, d. 1804) och Pierre François D. (f. 1732, d. 1795), gjorde sig bägge högt förtjenta om boktryckarekonstens utbildning och

pappersfabrikationens förbättring. Den förre uppfann de gjutna "stegen" (fyrkantiga blystycken) och velinpapperet, göt vackra antiqva-typer (de s. k. didotska typerna) och föranstaltade, på Ludvig XIV:s befallning, en upplaga af klassiska författare, hvilken skulle användas vid dauphins undervisning. (Jfr Delphinus.) -- Hans son Pierre D. d. ä. (f. 1760, d. 1853) utgaf praktupplagor i folio af klassiska författare, hvilka upplagor utmärka sig genom textens korrekthet och renhet. Han gjorde sig äfven bekant såsom författare och metrisk öfversättare. -- Pierres broder Firmin D. (f. 1764, d. 1836) öfvertog 1789 faderns stilgjuteri och förfärdigade typerna för broderns praktverk. Dessutom uppfann han en ny typsort och ett nytt förfaringssätt vid stereotyptryck. D. öfversatte sjelf klassiska författare och skref sorgespelen La reine de Portugal och La mort d'Annibal. Från 1827 egnade han sig åt det offentliga lifvet och tillhörde 1830 deras antal, som protesterade mot Juli-ordonnanserna. -- Hans son Ambroise Firmin D. (f. 1790, d. 1876) egnade sig åt språkstudier, bereste orienten, var en tid attaché vid franska beskickningen i Konstantinopel och ingick sedan i faderns affär, hvilken han 1827 öfvertog tillsammans med sin broder Hyacinthe Firmin D. (f. 1794). På deras förlag har en mängd förträffliga verk utkommit. Den äldre brodern gjorde sig ett namn som öfversättare af Anakreon och Thucydides och som författare af värdefulla bibliografiska och språkvetenskapliga arbeten, t. ex. Essai typographique et bibliographique sur l'histoire de la gravure sur bois (1863), Observations sur l'orthographe ou ortografie française (1867, 2:dra uppl. 1868) och Alde Manuce et l'hellénisme à Venise (1875). 1872 blef han medlem af Académie des inscriptions. -- De mest betydande bland de nyare alster, som utgått från de Didotska officinerna, hvilka ännu blomstra under firman "Firmin Didot & c:ie",. äro "Bibliothèque française", "Collection des classiques français", "Bibliothèque des auteurs grecs", nya upplagor af Stephani och Dufresnes (Du Canzes) monumentala lexika samt "Nouvelle biographie générale" (från 1851). Två pappersbruk, hvilka sysselsätta 600 arbetare, tillhöra firman.