Dilettant (af Ital. dilettare, älska, af Lat. delectare, förnöja), person, som idkar en konst eller vetenskap uteslutande såsom ett nöje och ej såsom ett yrke. Med orätt användes detta ord stundom äfven i den ringaktande betydelsen af fuskare, klåpare. Yrkesmässigheten i och för sig medför ej nödvändigt mästerskap, men sådant kan mycket väl förenas med dilettantismen. Också hafva i alla tider dilettanter ofantligt bidragit till konstens och vetenskapens utveckling samt visat sig vara snart sagdt oumbärliga, åtminstone för den förra. -- Dilettantism, "konstkärlek", idkande af konst, hufvudsakligen eller uteslutande för nöjes skull. -- Dilettera, som dilettant utöfva en konst eller en vetenskap. A. L.
Nordisk familjebok · första upplagan
Dilettant
Ämne: Personbeteckningar och främmande ord · Rätt, straff och rättsväsen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1215 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗