Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Dionaea

Ämne: Växtfamiljer · Växter och botanik

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1233 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Dionaea Ellis, bot., växtslägte af nat. fam. Droseraceae, kl. Decandria L., ordn. Monogynia. Dit

hör blott en enda art: D. muscipula L., flugfällan. Denna märkliga växt har -- i likhet med sina slägtingar, de hos oss växande Drosera-arterna, om hvilka dess utseende påminner -- förmågan att med sina blad fånga insekter, hvilka den sedan smälter och insuger såsom näringsämne. Flugfällan, som växer i Carolinas och Floridas sumptrakter, är en omkr. 0,5 f. (1,5 decim.) hög ört, med bladen sittande i rosett vid basen af en stängel och med en qvast af hvita blommor i stängelns spets. Hvarje blad består af ett bredt, vingadt skaft samt en rundad, i spetsen och vid basen inskuren skifva. Längs dennas midt går en grof medelnerv. Skifvans kant är besatt med styfva borst, och äfven på hennes öfre sida finnas några få sådana. Skifvan visar en egendomlig retbarhet. Om man vidrör hennes öfre sida eller de der sittande borsten, så böjas de på ömse sidor om medelnerven liggande hälfterna hastigt mot hvarandra, hvarvid taggarna i kanten gripa in i hvarandra. Om en insekt af lämplig storlek, t. ex. en vanlig fluga, sätter sig på skifvan, blir han sålunda fångad. Alla hans försök att komma lös tjena endast att bibehålla retningen och fastare sammansluta skifvans båda hälfter. När insekten är död, förblifva dessa hälfter tätt slutna intill kroppen, och denna upplöses af en vätska, som afsöndras ur körtlar, belägna på bladskifvans insida, och slutligen uppsuges den lösta massan genom skifvans yta. Jfr Insektätande växter. Ldt.