Dis l. Di (stundom af Grek. dis, di, två gånger; stundom af Lat. dis, i sär, åt olika håll), ett i flere sammansättningar förekommande biord, t. ex. distikon, dubbelrad, diskutera, eg. skaka i sär o. s. v. Ofta betecknar dis ett upphäfvande af hufvudordets betydelse och motsvarar då ofta partikeln "miss", t. ex. i disproportion, missförhållande.
Diplomatik den vetenskap, som sysselsätter sig med undersökning och kritik af de urkunder (företrädesvis äldre sådana), … Affisch l. Affiche, Fr. (af Lat. affigere, fästa vid), anslag eller tillkännagifvande om konstföreställningar o. dyl.… Mention [mangsiå'ng], Fr., omnämnande, vitsord. -- Mention honorable [ånnårabö'l], Fr., hedersomnämnande, lägsta utmä… Opinion (Lat. opinio), mening, tanke, omdöme, tänkesätt. »Opinionen», allmänna tänkesättet, den offentliga meningen, … Otium Lat., ledighet, fristunder, lugnt lif; frihet från offentliga sysslor, privatlif. -- Otium cum dignitate, med… Cancan [kangkang], Fr., ett slags uppsluppen -- merendels oanständig -- kontradans, som förekommer på vissa offentli… Concert spirituel [kångsär], Fr., "andlig konsert", företrädesvis de af Philidor 1725 i Paris grundade konserter af allvarligt … Hekatomb (Grek. hekatombe, af hekaton, hundra, och bus, oxe), ursprungligen ett offer af hundra oxar, men sedermera be…
Alla artiklar i ämnet →
Samma uppslagsord
Dis (Fornn. dis, pl. disir), Nord. mytol., qvinlig gudomlighet; benämning på qvinliga väsenden, till hvilka man offrade (disa-blót). Diserna tyckas hafva … band 3, sp. 1251