Djerid

Djerid (Sjott el-) l. Sjott el-Kebir, det östligaste af sjotten (saltträsken) i franska Sahara, ligger inom Tunisien omkr. 15 m. lägre än hafvet och skiljes från Gabesviken af en sandås af 20 km. bredd och högst 46 m. höjd öfver lågvatten. Sjott el-Djerids stora (omkr. 5,000 qvkm.) och djupa depression är, säger Ch. Tissot, till större delen fylld med rörlig sand; mellersta delen synes dock innehålla ej obetydligt med vatten, betäckt med en hvit saltskorpa, som gjort, att sjön af arabiska resande liknats än vid ett fält af kamfer eller kristall, än med silfverfolie eller smält metall. Tjockleken af denna skorpa är mycket vexlande, men endast på vissa ställen är den tjock nog att bära en gående. Men så snart man aflägsnar sig från dessa ställen, brister skorpan och djupet uppslukar en. Äfven de grunda ställena blifva farliga under regntiden. Mer än en gång, säger den arabiske geografen Abu-Obeid el-Bekri, hafva karavaner och trupper, som oförsigtigt gifvit sig ut på denna bedrägliga yta, omkommit utan att lemna ett spår efter sig. Sjön är forntidens Triton l. Palus Tritonis och har tydligen varit en lagun, skild från Gabesviken, med hvilken den förr kommunicerade, genom ett näs af jämförelsevis sen bildning, hvilket enligt allt utseende bildats genom en af dessa landhöjningar, som äro så vanliga på Nord-Afrikas kust. Wadi Melahs bädd, som upptager den lägsta sänkan i detta näs, ligger alldeles i förlängningen af D:s längdaxel. D:s stränder i n. v. och v. hafva vackra oaser: Nefta, kallad Mersat el-Sahara (öcknens hamn), Toser m. fl., alla oaser i Beled el-Djerid, dadellandet mellan D. och Sjott el-Gharsa i n. v. I s. och n. utbreda sig sanddyner, men i ö. finnas åter oaser på halfön Nifzaua.