Dödlighetstabeller,stat., kallas i egentlig mening sammanställningen af de beräkningar, som utföras på grund af under en längre årsföljd anställda jämförelser mellan antalet döda och folkmängdssiffran inom hvarje särskild åldersgrupp. (Sådana dödlighetstabeller, som grundats uteslutande på dödslistorna, utan hänsyn till åldersklassernas relativa styrka -- af Halley, Price m. fl. --, eller ensidigt på försäkringsbolags och tontiners erfarenheter -- af Kersseboom, Déparcieux, Babbage, "Gothaer lebenversicherungsbank", "The actuaries' tables" m. fl. -- kunna ej sägas motsvara vetenskapens fordringar.) Svensken Peter Wargentin var den förste, som (i Vet.-akad:s Handl. 1766) offentliggjorde en i förhållande till det använda materialets art fullgod dödlighetstabell. Bland senare tiders bearbetare af detta fält må nämnas engelsmännen Milne och W. Farr, nederländaren Baumhauer och belgern A. Quetelet. -- Ur dessa dödlighetstabeller framgå till ledning för bl. a. vår tids utbildade lifförsäkringsväsende uppgifterna om de särskilda åldrarnas större eller mindre lifskraft. Den sannolika återstående lefnadslängden visar sig sålunda vara i afrundade tal:
i Sverige England Belgien Frankrike Vid 20 års ålder 46 år 43 år 43 år 41 år " 30 " " 37 " 35 " 35 " 34 " " 40 " " 29 " 27 " 27 " 26 " " 50 " " 21 " 20 " 20 " 19 " " 60 " " 14 " 13 " 13 " 13 "
En jämförelse mellan Sveriges äldsta och nyaste hithörande siffror angifver, att ett århundrades civilisatoriska bemödanden medfört en ökad sannolik lifslängd -- från födelsen räknadt -- af 18 1/2 år för mankön och 19 1/2 år för qvinkön. J. H.