Doktrinär

Doktrinär (af Lat. doctrina, lära), egentligen en person, som stöder sina åsigter på vetenskapliga principer; en person, som i tillämpningen af sina åsigter gör sig skyldig till opraktisk ensidighet och ej tager hänsyn till gifna förhållanden. Som politisk term uppkom ordet doktrinär i Frankrike 1816, då ultrarojalisterna började använda det om den fraktion af venstern, som -- utan hänsyn till vare sig republikanskt eller monarkiskt styrelsesätt -- rättade sitt handlingssätt efter den grundsatsen (doktrinen) att en regerings berättigande helt och hållet beror på det sätt, hvarpå makten utöfvas. I fråga om den bourbonska styrelsens reaktionära politik hade doktrinärerna till valspråk: "Chartan, hela chartan och ingenting annat än chartan". Doktrinärerna, som hade till ledare Royer-Collard, hertigen af Broglie och Guizot, spelade hufvudrolen i Decazes' ministèr (1819). Efter Julirevolutionen 1830 kommo de med Guizot in i Ludvig Filips första ministèr. 1837 måste doktrinärerna utgå ur regeringen; men 1840, då Guizot blef förste minister för andra gången, fingo de åter handen om statsrodret, hvilket de innehade till Febr. 1848, då de försvunno från den politiska skådebanan.