Dôle [dål]. 1. (La D.). Bergsrygg i schweiziska kantonen Pays de Vaud (Waadt), 1,678 m. (5,651 f.) hög, näst Mont Tendre det schweiziska Juras största höjdsträckning. För sin härliga utsigt och rikedom på sällsynta växter är D. mycket besökt af turister. -- 2. Stad i franska depart. Jura (Franche-Comté), vid den segelbara floden Doubs och vid Rhône-Rhenkanalen. 12,924 innev. (1876). Stor domkyrka. Bibliotek (omkr. 40,000 bd och 700 handskrifter). Liflig industri, i synnerhet tillverkning af brandsprutor, skodon och såpa. Handel med ost ("fromage de Gruyère"), mjöl och marmor. -- D. är romarnas Dola sequanorum. Från den romerska tiden finnas lemningar af tvänne vattenledningar, en amfiteater och tempel. Före Besançons införlifvande med Franche-Comté var D. hufvudstad i denna provins samt säte för ett parlament och ett universitet. Det var starkt befäst och under århundraden ett föremål för strid mellan fransmän och spaniorer. Den 21 Jan. 1871 besattes D. af general v. Manteuffel, hvarigenom återtåget till Lyon blef afskuret för Bourbakis armé.
Nordisk familjebok · första upplagan
Dôle
Ämne: Schweiziska orter, städer och slott · Schweiz: geografi och kantoner
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1334 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗