Domicil (Lat. domicilium, af domus, hem), hemvist, boningsort; medelpunkten för en persons rättsliga förhållanden; handelst., den ort, på hvilken en vexel skall infrias. -- Domiciliera en vexel,handelst., utställa en vexel att betalas på en annan ort än trassatens boningsplats. Den, på hvilken domicilierad vexel drages, kallas domiciliant, och sjelfva vexeln domiciliar-vexel. (Jfr Vexel.)