Dracaena

Dracaena Vand., bot., växtslägte af nat. fam. Liliaceae, kl. Hexandria L., ordn. Monogynia, omfattar palmartade, stundom mycket höga träd, som växa i Ostindien och på Kanarieöarna samt hafva enkel eller slutligen grenad stam och smala, jämnbreda eller lansettlika blad, samlade i stammens eller grenarnas spets; der sitta äfven blommorna, som vanligen äro hvita, i greniga klasar. Den mest bekanta arten är D. Draco L., drakblodsträdet. Denna växt når en höjd af ända till 22 m. (75 f.) och en tjocklek af 13,4 m. (45 f.) i omkrets samt en mycket hög ålder. Ett exemplar, som fordom växte på ön Teneriffa, har fått en stor ryktbarhet, såsom det sannolikt äldsta af alla hittills kända träd. Man har beräknat dess ålder till minst 5,000 år. 1868 blef det omkullblåst af en häftig storm. Redan år 1402, då européerna upptäckte Tenerifia, var stammen lika tjock som på senaste tiden. Ur stammen hos denna art afsöndras ett slags drakblod. -- Flere arter, ofta med röda blad, odlas som prydnadsväxter i växthus och boningsrum, t. ex. D. terminalis Lindl. och D. australis Hook. Ldt.