Dragon (Fr. dragon, Lat. draco, drake), lätt ryttare. Namnet härleder sig deraf att dragonerna till en början voro väpnade med korta skjutvapen, hvilkas kolfvar liknade drakhufvud. Redan under medeltiden förekommo i Frankrike s. k. argoulets, ett slags armborstskyttar till häst, af hvilka ett antal medföljde hvarje kavalleritrupp. Sedermera försågos dessa skyttar med korta skjutvapen samt indelades i särskilda afdelningar, och under hugenottkrigen (1562--98) fingo de namnet dragons, dragoner. De hade lättare utrustning än det öfriga kavalleriet och stridde vanligen till fots samt begagnade hästarna hufvudsakligen såsom fortskaffningsmedel. Detta slags rytteri infördes snart i Nederländerna och derefter i alla europeiska härar. Efter trettioåriga kriget blefvo dragonerna, som redan då upphört att begagna skyddsvapen och voro väpnade med musköter, småningom helt och hållet likställda med det öfriga lätta kavalleriet, och numera skiljas de från detsamma endast genom uniformen. Kejsar Nikolai i Ryssland sökte att i sin dragonkår upplifva den gamla föreningen af infanteri och kavalleri, genom att låta största delen af det sistnämnda strida till fots; men försöket måste öfvergifvas. C. O. N.