Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Dresden

Ämne: Områden med areal och folkmängd · Länder, orter och folkmängd

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 532–533 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

*Dresden. 1. Regeringsområdet hade 950,530 innev. 1890, af hvilka 901,096 protestanter, fördelade på 34 städer (433,508 pers.) och 931 landskommuner (517,022 pers.). 1895 var folkmängden 1,067,575 pers. — 2. Hufvudstaden hade, sedan 1892 de båda förorterna Strehlen och Striesen införlifvats med densamma, ett område af 3,561 har, deraf 2,824 har komma på de v. om Elbe belägna stadsdelarna Altstadt och Friedrichstadt, förr skilda genom den i sitt ursprungliga läge torrlagda och i en annan bädd ledda Weisseritz, jämte Strehlen och Striesen, samt 737 har på stadsdelarna h. om Elbe: Neustadt och Antonstadt med förstaden Neudorf. Sedan 1873 har n. om Neustadt uppstått ett sjelfständigt »gutsbezirk» Albertstadt, ett ofantligt komplex af militära nybyggnader: kaserner, magasin, laboratorier, arsenal m. m. En fjerde bro öfver Elbe, Karola-bron, började byggas 1892 mellan Augustusbron och Albertbron. Slottet undergår sedan 1889 en omfattande ombyggnad; fasaden åt Theaterplatz, på hvilken hofkyrkan ligger, är ombyggd i tysk renaissancestil. Framför Frauenkirche, som byggdes 1726–45 (ej 1775), aftäcktes, på Neumarkt, d. 31 Okt. 1885 ett Luthersmonument (afgjutning efter Rietschels Worms-monument). Andra mera framstående monument äro konung Johans ryttarestaty på Theaterplatz, aftäckt vid Wettinfesten d. 18 Juni 1889, och det på Altmarkt 1880 aftäckta segermonumentet till minne af 1870–71 års krig (en Germania i marmor). Öster om Brühlska palatset ligger konstakademiens nybyggda hus och s. ö. om detta det på 1880-talet ombyggda museet Albertinum (förut tyghus, bygdt 1559–63), med statsarkivet, antiksamling (mest arbeten från romerska kejsaretiden) samt en samling af gipsafgjutningar, det förut i konstmuseet uppställda Mengs'ska museet, som bildar en fullständig historia öfver den plastiska konsten.

Stadens folkmängd uppgick 1895 (inberäknadt Albertstadt samt Strehlen och Striesen) till 336,440 pers. Den medicinsk-kirurgiska akademien stängdes 1862, den förra veterinärskolan blef 1889 högskola, den polytekniska anstalten kallas sedan 1890 tekniska högskolan (fördelad i 5 afdelningar: byggnadsskola, ingeniörs-, mekanisk-, kemiskoch allmän afdelning, med omkr. 60 lärare och 400 studerande); staden har 4 gymnasier (ett tillkom 1879) och 4 realgymnasier och realskolor. Vidare finnas följande statsanstalter: 2 lärare- och 1 lärarinneseminarium, 1 döfstum- och 1 blindinstitut, en skola för konstslöjd, musikkonservatorium, en lägre byggnadsskola och en anstalt för utbildning af gymnastiklärare. Gehestiftelsen, af den 1882 aflidne köpmannen Gehe doterad med 2 mill. mk, underhåller ett statsvetenskapligt bibliotek med läsrum och föranstaltar afgiftsfria föredrag och kurser i statsvetenskap. Judarna (2,650 pers. 1890) hafva en israelitisk religionsskola, katolikerna (22,596 pers.) ett progymnasium, en borgareskola och 3 folkskolor. — Till belysning af stadens industriella utveckling må anföras, att 1891 funnos 754 fabriker, med 28,342 arbetare. Från stadens 4 jernvägsstationer utgå 6 jernvägslinier. — Staden, hvars namn nu allmänt härledes af Forn-slav. dręzga, skog, dręzgajan, skogsmän, var ursprungligen en slavisk by på högra stranden af Elbe. — Freden i D., som ingicks d. 25 Dec. 1745 mellan Fredrik II i Preussen å ena sidan samt Maria Teresia och kurfursten August III i Sachsen å andra sidan, afslutade det s. k. andra schlesiska kriget. På grund af konventionen i Hannover (d. 26 Aug s. å.) öfverenskoms, att Fredrik fick behålla Schlesien och Glatz, hvaremot han erkände Maria Teresias gemål Frans såsom kejsare. Sachsen betalade 1/2 mill. thaler i krigsomkostnader och afträdde mot schlesiska enklaver i Lausitz till Preussen staden Fürstenberg och byn Schidlo med Odertullen.