Drunkning och Dränkning. Om redan vid andningsvägarnas öppningar (mun och näsa) luftens tillträde till lungorna afspärras genom en
vätska, så att döden inträder genom qväfning, så kallas en sådan död drunkning, ifall den är oafsigtlig, dränkning, om den är afsigtlig. I sådana fall är icke nödvändigt, om ock vanligt, att hela kroppen är nedsänkt i vätskan (vattnet): det är nog med hufvudet eller t. o. m. endast ansigtet. På sistnämnda sätt finna stundom icke blott barn, utan äfven vuxna (t. ex. om de äro berusade eller på annat sätt hjelp- och redlösa) döden i helt grunda pussar eller vätskesamlingar. -- Uppgifterna i Sveriges befolkningsstatistik meddela, att under femårsperioden 1871--75 i medeltal 1,202 personer årligen drunknat. Af sjelfmördare var det enligt nämnda uppgifter i medeltal 75 personer årligen, 51 män och 24 qvinnor, som under samma tidsperiod valde detta dödssätt. -- Sedan den drunknande kommit i vattnet, håller han i de första ögonblicken instinktivt andan. Stundom inträffar äfven, såsom djurförsök visat, att vattnets plötsliga inverkan på huden genom reflex på nervsystemet åstadkommer ett hämmande af andedrägten, hvilket under vissa förhållanden kan öfvergå till fortfarande stillestånd i andningsverksamheten. Eljest inträder i allmänhet snart ett skede af andnöd med kramp, medvetandet försvinner, och i ett tredje skede, asfyxiens, skendödens (jfr Död), inträder döden efter några af lång mellantid skilda, djupa, krampaktiga andetag. -- Upptages den drunknande såsom skendöd, så kan han stundom återväckas till lif medelst räddningsåtgärder. I första hand bör man på lämpligt sätt befria honom från slam eller orenlighet, som möjligen tillstoppar mun och näsa. Derefter lägger man honom ett ögonblick framstupa, med stöd för pannan, söker öppna munnen och, genom lämpligt tryck underifrån på bröst och underlif, främja vattnets utflöde ur munnen. Sådana råa åtgärder som att hålla en skendöd hängande med hufvudet nedåt och att rulla eller starkt ruska honom äro af ingen nytta. Kläderna lossas straxt om bröst, hals och underlif, och man söker genom lämpliga åtgärder verka på återställande af kroppsvärme, blodomlopp och andning. Jhm.