Dsungariet

Dsungariet (Dsjungariet) l. Songariet, det historisk-etnografiska namnet på de land i Central-Asien, hvilka beherskades af den mongoliska stammen dsungar (af dsun l. son, venster, och gar, hand; stammen utgjorde nämligen venstra flygeln af den mongoliska hären). Riket D. stod på höjden af sin makt under senare hälften af 17:de årh. 1756--59 intogs det af kineserna, hvilka dödade eller fördrefvo största delen af dsungarerna. Kineserna kallade det eröfrade landet Si-ju, "vestlandet", och indelade det i prov. Tian-sjan-pe-lu och Tian-sjan-nan-lu, "Himmelbergets norra och södra provins". Sedan Ryssland 1871 tagit den norra och den vestra delen, återstår föga mer än distriktet Kur-kara-usu. Landet är genom utlöpare från Altai i n. och Tian-sjan i s. ganska bergigt. Det är rikt på betesmarker och väl vattnadt. Dess naturbeskaffenhet gör det särdeles lämpligt för boskapsskötsel; nötkreatur äfvensom hästar, får, kameler och åsnor hållas i stor mängd. Åkerbruket är inskränkt till floddalarna. Stora skogar finnas. Innevånarna, hvilkas antal man ej bestämdt känner, äro kalmucker, som bekänna buddhaismen, och kirgiser, som äro muhammedaner. Industrien är obetydlig. Den förr lifliga transito-handeln mellan Ryssland och Kina har, till följd af dunganernas uppror, nästan upphört. (Jfr Dunganer.)