Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Duett

Ämne: Musikinstrument · Musik och italienska lånord

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1538–1539 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Duett (Ital. duetto, Fr. duo, af Lat duo, två), musikt., tonstycke för två obligata sångstämmor eller instrument, med eller utan ackompanjemang. I formen har sångduetten anslutit sig till arians och romansens, instrumentalduetten (som oftare kallas duo) till sonatens utveckling. Mattheson skilde på sin tid (1737) mellan tre arter af sångduett, hvilka man sedan med v. Dommer kallat den enkla tvåstämmiga sången, den dialogiserande duetten och den kontrapunktiskt genomarbetade kammarduetten. I det sistnämnda slaget glänste i synnerhet Steffani. Den dialogiserande duetten har utbildats företrädesvis af Quagliati och Landi samt Piccinni. -- Duettino, Ital., mindre duett. A. L.