Dvärgborrar

Dvärgborrar, Crypturgus, zool., ett till insekterna (Insecta) och de vedätande skalbaggarnas familj (Xylophaga) hörande slägte, som igenkännes på det mellersta fotparets höfter, hvilka äro sins emellan åtskilda endast genom ett smalt mellanrum, på de brutna, med en plattad och rundadt äggformig klubba försedda pannspröten samt på de hela, genom en inskjutande list ej delade ögonen, o. s. v. Kroppen är mycket liten och nästan jämnsmal. De tvänne till Sveriges fauna hörande arterna uppehålla sig under barken på barrträd, hvarest deras ingångshål ofta stå så tätt tillsammans, att de tyckas vara stuckna med en fin nål. Den vanliga dvärgborren, C. pusillus, som är 2,6 millim. (0,9 lin.) lång, nästan glatt, svartaktig, med smutsgula ben och pannspröt samt mörkbruna skalvingar och med en blank strimma långs midten af halsskölden, förekommer ganska allmänt öfver hela landet, i synnerhet i den mellersta och den södra delen, samt träffas vanligen på granar. Han uppehåller sig gerna i vindfällen, upplagd famnved o. d., så länge barken sitter qvar. Mera sällsynt är den ungefår lika stora glanslösa dvärgbaggen, C. cinereus, som lefver företrädesvis på tallar. J. G. T.