Dybböl, socken och by på Sundeveds halfö i nordöstra Slesvig, vid Als-sundet, midt emot staden Sönderborg på Als. Mellan nämnda sund och Dybböls by höjer sig landet 72 m. (242 f.) och bildar den s. k, "Dybböl-banken", hvilken
sakta sluttar mot ö. (Als-sundet) och n., men som mot s. (Vemmingbund-fjärden) och v. är tämligen brant. -- När den danska hären efter slaget vid Slesvig d. 23 April 1848 drog sig tillbaka till Als och Norra Jylland, besattes Dybböl-höjden af tyskarna (hannoveraner och hessare), men togs d. 28 Maj tillbaka af danskarna, som d. 5 Juni, till ett antal af 9,000 man, under general Hedemann, med stor tapperhet försvarade den mot 17,000 tyskar, under general Wrangel. I denna strid stupade bl. a. den norske frivillige L. Lövenskjold samt de svenske frivillige friherre K. E. O. Leijonhufvud och skalden G. L. Sommelius ("Beppo"). Efter krigets slut (1850) förgingo flere år utan att den danska regeringen egnade någon uppmärksamhet åt "Dybböl-ställningen". Men då förhållandet mellan Danmark och Tyskland blef allt mera spändt, började danskarna (1861) vidtaga åtgärder till höjdens försvar. Tio skansar -- af hvilka somliga voro öppna, andra täckta -- anlades i en båge från Als-sundet in. öfver höjdryggen till Vemmingbund-fjärden i s. När danskarna under 1864 års krig utrymt Dannevirke (5--6 Febr.), drogo de sig tillbaka till Dybböl, som d. 22 Febr. inneslöts af preussarna. Den 15 Mars började dessa en häftig eld mot ställningen, hvilken de, efter att d. 28 Mars hafva gjort ett misslyckadt anfall, d. 18 April -- då alla skansarna voro genom skjutningen så godt som jämnade med jorden -- stormade och intogo. Dybböl-ställningen är numera vida starkare befäst (med fältskansar), än den var, då den tillhörde Danmark. C. R.