Dyk-änder, Fuligulidae, zool., en till simfoglarnas grupp (Natatores) och andfoglarnas ordning (Lamellirostres) hörande familj, som igenkännes derpå att baktån är försedd med en bred, slappt nedhängande skinn- eller hudflik. Benen äro belägna ungefär midt under kroppen, och halsen är jämförelsevis kortare än hos de öfriga änderna. Dykänderna föredraga fria och djupa vatten framför gräsbevuxna och grunda sjöar eller dammar. De flesta arterna uppehålla sig under häckningstiden i sött vatten, eljest företrädesvis i hafvet. Dessa änders förmåga att dyka är utomordentligt stor: en enda stöt uppåt med fötterna och ett slag samtidigt nedåt med stjerten äro tillräckliga för att i samma ögonblick störta dem hufvudstupa ned i djupet. Födan, som utgöres af ryggradslösa djur, blötdjur, maskar, kräftdjur, fiskar o. s. v., mera sällan af växtämnen, upptaga och förtära de nere på bottnen; men tid efter annan komma de upp till vattenytan för att andas. Mera än de öfriga andfoglarna häcka dykänderna i sällskap. Sina bon fodra dessa foglar med dun. Det dun några bland dem lemna utgör en värdefull handelsartikel. Somliga dykänder lemna äfven ett välsmakande kött; hos de flesta har det dock en tranig smak. De i Skandinavien förekommande slägtena kunna lätteligen särskiljas med ledning af följande tabell:
A. Vid näbbroten inga långt framskjutande, spetsiga fjäderfält.
a. Näbbet framom näsborrarna bredare än eller lika bredt som vid desamma.
α. Näbbnageln smal, upptagande endast en ringa del af näbbspetsen: vigg-slägtet (Fuligula).
β. Näbbnageln bred, upptagande större delen af näbbspetsen: svärtslägtet (Oedemia).
b. Näbbet jämnt afsmalnande mot spetsen och framom näsborrarna således smalare än vid desamma.
α. Näbbnageln upptager ej hela näbbspetsen: knipslägtet (Clangula).
β. Näbbnageln upptager hela näbbspetsen.
1. Näbbet från pannans fjäderbetäckning kortare än tarsen: ström-andslägtet (Cosmonetta).
2. Näbbet från pannans fjäderbetäckning lika lång som eller längre än tarsen: alförrädare-slägtet (Eniconetta).
B. Vid näbbroten tre långt framskjutande, spetsiga fjäderfält: ejder-slägtet (Somateria). J. G. T.