Ekman,Robert Vilhelm, finsk målare, föddes d. 13 Aug. 1808 i Nystad. Efter att i hemlandet hafva fått någon undervisning af målaren G. V. Finnberg kom han år 1824 till Akademien för de fria konsterna i Stockholm, der han snart erhöll den ena belöningen efter den andra. 1837 blef han agré i nämnda akademi, fick samtidigt ett resestipendium och for derpå till Danmark, Holland, Frankrike (der han i Paris arbetade under P. Delaroches ledning) och slutligen till Italien. 1844 återvände han till Sverige, hvarest han blef ledamot af konstakademien; men redan 1845 flyttade han tillbaka till Finland, der kort derpå (1846), genom Finska konstföreningens stiftande, ett mera lifligt intresse för konsten började göra sig gällande. Såsom lärare vid nämnda förenings ritskola i Åbo samt genom sitt lifvande föredöme och den varma uppmuntran han skänkte alla konstnärsanlag utöfvade E. ett ej ringa inflytande på den finska konstens utveckling. Död i sistnämnda stad d. 19 Febr. 1873. E:s ryktbaraste arbete torde vara freskerna i Åbo domkyrka (1850--54), bl. a. de stora historiska bilderna Den hel. Henrik döper finnarna och Biskop Agricola öfverlemnar åt Gustaf Vasa den finska öfversättningen af Nya testamentet. Det fosterländska intresse, som röjer sig i dessa taflor, var i väsentlig mån bestämmande för hans produktion, i synnerhet under hans senare lefnadsår. E. valde ämnen ej allenast ur finska folklifvet, t. ex. Bengt Lyytinen, läsande sina runor (i enskild ego) och Greta Haapasalo, spelande kantele (i konstföreningen), utan ock ur den finska mytologien: två häften teckningar till Kalevala (1863--64) samt den stora taflan Himmel och jord, som tjusas af Väinämöinens strängaspel (studenthuset i Helsingfors). Att utförandet af sistnämnda bild öfversteg hans krafter bör kanske delvis tillskrifvas den i sjelfva ämnet inneboende äfventyrliga fantastiken. E. målade jämväl en mängd altartaflor och tvänne stora "landtdagstaflor" (framställande öppnandet af landtdagarna i Borgå 1808 och i Helsingfors 1863) m. m.