Elfsborgs län

*Elfsborgs län är beläget mellan 57° 9' och 59° 16' n. br. samt 4° 17' och 6° 24' v. lgd från Stockholms observatorium. Ytinnehållet är 12,724,6 qvkm., hvaraf 11,828,i land och 896,5 vatten; Vänern är ej inräknad. Länets största längd i n.–s. är 237 km. och största bredd i ö.–v. 102 km. Vid 1895 års slut var folkmängden 274,698 pers., af hvilka voro 131,854 mankön och 142,844 qvinkön; 251,113 bodde å landsbygden, 23,585 i städerna. Folkökningen i länet, som under förra hälften af 1800-talet var årligen mer än 1 proc., har sedan dess aftagit och t. o. m. efter år 1879 vändt sig till folkminskning, så att folkmängden vid 1895 års slut var ungefär lika stor som vid 1862 års utgång. Om ock under de sista 45 åren städernas folkmängd ökats med nära 137 proc., är dock detta ökningstal för landsbygden blott 6 1/3 och för hela länet 11 1/2 Proc. — I ecklesiastikt hänseende är länet sålunda fördeladt: till Skara stift höra 26 hela pastorat och delar af 2, tillsammans omfattande 97 socknar och 1 sockendel samt 4 stadsförsamlingar och bildande hela Ås och hela Kullings kontrakt, större delen af Väne och nära hälften af Redvägs kontrakt samt en ringa del af såväl Vånga som Falköpings kontrakt (blott en socken är gemensam med Skaraborgs län); till Göteborgs stift höra 24 pastorat, omfattande 80 socknar och bildande de tre kontrakten Göteborgs domprosteris Norra, Marks och Bollebygds samt Kinds; till Karlstads stift höra 14 hela pastorat och del af 1, tillsammans omfattande 42 socknar och 1 stadsförsamling samt bildande de tre kontrakten Norra, Södra och Vestra Dals kontrakt äfvensom en mindre del af Nordmarks kontrakt (Svanskog hör numera helt till Värmlands län). — De extra provinsialläkare-distriktens antal har stigit till 7. — Länets riksdagsmän äro i Första kammaren 8 och i Andra för landsbygden 9 samt för Borås 1, för Vänersborg och Åmål 1 samt för Alingsås och Ulricehamn (jämte Marstrand och Kungelf) 1. — Lägre landtbruksskolor med statsanslag finnas vid Kilanda och Önnarp, enskild landtbruksskola vid Skeppsholmen, skogsskola på Hunneberg, slöjdlärareseminarium vid Nääs, slöjdseminarium å Kölingsholm, teknisk elementarskola, lägre teknisk yrkesskola samt väfskola i Borås, slöjdoch teknisk skola samt 4:de distriktets döfstumskola i Vänersborg, normalskola för halmflätning vid Upperud. Af hela egovidden, 1,184,465 har, beräknades 1894 15,2 proc. vara odlad jord, 8,5 proc. naturlig äng och 34,3 proc. skogbärande mark. Hafre, länets hufvudsäde, lemnar en afkastning, som, utöfver husbehofvet, gifver betydligt öfverskott till afsalu; rågskörden motsvarar väl i allmänhet behofvet, men är otillräcklig för vissa orter (företrädesvis Marks härad och norra Dal); hvete odlas jämförelsevis litet och nästan uteslutande på större egendomar, så att afkastningen icke på långt när motsvarar förbrukningen; potates odlas utöfver husbehofvet endast i de södra delarna af länet för afsättning till dervarande brännerier. De vattensjuka markerna, kärren och mossarna intaga en ganska betydande areal, utgörande enligt beräkningar i Vestgötadelen närmare 60,000 har (deraf ensamt inom Marks, Vedens, Bollebygds, Ås, Gäsene och Kinds härad 49,700 har) och på Dal omkr. 26,000. Hur mycket deraf genom afdikning kan vinnas för odling är ej i sin helhet kändt, men torde vara högst betydligt; först under de sista åren har något större intresse för denna för jordbrukets utvidgning och utveckling vigtiga fråga visat sig och vattenaftappningsarbeten med statsbidrag företagits. En del af mossarna tillgodogöres för beredande af bränntorf, å andra ställen tillverkas torfströ och torfmull. Boskapsskötseln anses hafva en jämförelsevis låg ståndpunkt; mejerirörelsen har först på sista tiden gjort några afsevärda framsteg. — Bergshandteringen är obetydlig. Endast 1 jernverk finnes, Gullöfors vid Trollhättan. Fabriksrörelse drefs 1894 vid 280 fabriker, deraf 205 på landsbygden, med 10,566 arbetare (7,490 på landsbygden) och ett tillverkningsvärde af 28,24 mill. kr. (18,5 mill. på landsbygden). Med afseende på sammanlagda tillverkningsvärdet (7,44 proc. af hela rikets) intager länet 5:te platsen (Stockholms stad inberäknad) och landsbygdens tillverkning (10,68 proc. af rikets landsbygds) öfverträffas endast af Malmöhus samt Göteborgs och Bohus läns landsbygd. Vigtigast är textilindustrien med bl. a. 10 bomullsgarnsspinnerier (tillverkningsvärde 3,86 mill. kr.), 10 bomullsväfverier (tillv.-v. 5 mill. kr.) samt 20 jernförädlingsverk (tillv.-v. omkr. 2,4 mill. kr.). Handtverksnäring idkades 1894 af 979 pers., med 949 arbetare. Fabrikanternas och handtverkarnas sammanlagda bevillningsbelopp utejorde 22,128 kr. Handel idkades af 1,104 pers., med 737 biträden; 772 af de förra och 385 af de senare tillhörde landsbygden, siffror, som öfverträffas endast af Malmöhus läns landsbygd. Sjöfart drefs af 109 segelfartyg, om 6,837 t., och 41 ångf., om 2,723 t. och 785 hkr. Bränvinstillverkningen lemnade 1893–94 vid 6 brännerier 283,382 l. sprit af 50 proc. alkoholhalt i utbyte mot 94,426 kg. spanmål och 21,000 hl. potates. Jernvägarna hade 1894 en längd af 554 km., deraf 82 km. statsbanor och 472 km. enskilda jernvägar. — Hemmantalet utgör 4,181 3/8 mantal för landet och 315/8 mtl för städerna. Taxeringsvärdet år 1895 var för jordbruksfastigheter 99,764,100 kr. å landsbygden och 2,420,800 kr. i städerna samt för annan fastighet 14,131,000 kr. å den förra och 16,379,350 kr. i de senare. I dessa summor ingår ej värdet af statens och menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden till 9,316,770 kr. och i städerna till 2,940,900 kr. Fideikommissegendomar till ett taxeringsvärde af fullt 2 mill. kr. innehades 1890 af 12 pers. Vid samma tid var den fasta egendom, som innehades af inhemska aktiebolag, taxerad till 5,2 mill. kr. och den, som egdes af främmande makters undersåtar, till nära 1 mill. kr.