Engzell

Engzell, Gustaf, prest, författare, föddes d. 25 Jan. 1757 i Vika socken i Dalarna. 1782 blef han student i Upsala, ordinerades 1787 till prest och blef 1788 komministersadjunkt i Falun. Till följd af den verksamhet han utvecklade vid upprättandet af Dal-frikåren utnämnde Gustaf III honom sistnämnda år till regementspastor vid densamma. 1790 blef han kyrkoherde i Östra Torp och Lilla Isie (i Skåne), der han dog d. 2 Maj 1797. E. var starkt påverkad af Thorilds idéer, men egde icke förmåga att i bunden form gifva uttryck åt dem. I sina orimmade uppsatser och tal var han ofta konstlad, men dock stundom kraftfull och eldig. Bland hans skrifter märkas Hertig Maximilian Julius Leopolds död. Skaldestycke (1785), Dalkarlarne. Skaldestycke (1786), Strödda skaldestycken (s. å.), Fyra tal i anledning af kriget mellan Sverige och Ryssland (1788--91), Nyare arbeten (1790) och Skaldebref till odödlighetssökare (1793).