Eponymus (Grek. eponymos, af epi, vid, och onyma, l. onoma, namn) kallades hos grekerna dels den person eller sak, hvilken fått en på en viss omständighet eller egenskap hos personen eller saken i fråga syftande benämning (t. ex. Kyklops, "rundöga", Euboia, "lämpad för boskapsskötsel"), dels den, efter hvilken någon annan blifvit uppkallad. I sistnämnda mening var ordet eponymer (Grek. eponymoi) i Athen den officiella benämningen för de tio heroer (halfgudar), efter hvilka Kleisthenes uppkallade de tio nya af honom inrättade fylerna eller folkafdelningarna. -- jfr Arkont. A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Eponymus
Ämne: Personbeteckningar och främmande ord · Rätt, straff och rättsväsen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 4 (1881), sp. 613 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗