Erechtheus

Erechtheus (Grek. Erechthevs) l. Erichthonios, Grek. sagohist., forn-attisk nationalheros, hvilkens dyrkan på det närmaste sammanhängde med Pallas Athenes äfvensom med sagan om det attiska landets första uppodling, hvaraf E. till viss grad synes vara en personifikation. Någon gång identifieras han med Poseidon, hvilken med Athene täflade om landets besittning. Han uppgifves dock vanligen såsom son af Hefaistos och Atthis -- den attiska jorden -- eller äfven af Athene, hvilken i alla händelser omedelbart efter hans födelse upptog och öfverlemnade honom, innesluten i en låda, att uppfostras af den ur-attiske konung Cecrops' döttrar, Aglavros, Herse och Pandrosos. Nyfikenheten dref de två sistnämnda att, mot gudinnans förbud, öppna lådan, hvarvid åsynen af barnet, som hade skapnad af en orm (eller hälften orm och hälften menniska), så förskräckte dem, att de i vansinne störtade sig ned från Akropolisklippan och omkommo. Sedan E. hunnit till mogen ålder, fördrifvit konung Amfiktyon och gjort sig till herre öfver landet, skall han till gudinnans ära hafva inrättat den panatheneiska festen och äfven tjenstgjort såsom skiljedomare i täflingsstriden mellan Athene och Poseidon. Enligt en yngre saga var Erechtheus icke samma person som Erichthonios, utan dennes sonson. Under ett krig mot Eumolpos, Poseidons son, och de af honom anförda eleusinierna skall E., för att vinna seger, hafva på oraklets tillstyrkan offrat en af sina döttrar. Eumolpos stupade i striden, men E. föll sjelf ett offer för Poseidons hämd. I det efter E. uppkallade templet Erechtheion på Akropolis i Athen dyrkades han såsom det attiska landets skyddspatron vid sidan af stadsgudinnan Athene (A. polias) och Poseidon. A. M. A.