Ergograf (af Grek. ergon, arbete, och grafein, skrifva), fysiol., »kraftskrifvare», ett af italienaren Mosso 1884 uppfunnet instrument, medelst hvilket man kan studera arbetskraft och trötthet (hos menniskor). Underarmen fixeras, och genom en enkel anordning uppskrifvas de rörelser, som ega rum, när genom långfingrets krökning en vigt lyftes (och åter nedsläppes) i en viss takt. Till följd af trötthet minskas dervid småningom lyfthöjden, och man erhåller en »trötthetskurva», olika för olika personer och under olika omständigheter. Medelst ergografen kan man undersöka såväl den periferiska tröttheten (i musklerna, hvilka dervid retas med elektricitet) som den centrala (i hjernan, då sammandragningarna ske genom viljan). Det är i synnerhet i fråga om den senare, som ergografen gifvit vigtiga resultat. Jfr Hj. Öhrvall: »Om psykisk uttröttning» (i Verdandis småskrifter n:o 59, 1896).
Nordisk familjebok · första upplagan
Ergograf
Ämne: Instrument och mätinstrument · Fysik, mekanik och instrument
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 673 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗