Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Erivan

Ämne: Ryska städer, guvernement och Polen · Ryssland: geografi, folk och historia

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 4 (1881), sp. 681–682 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Erivan (Pers. Revan). 1. Guvernement i ryska Transkaukasien. Arealen 27,822 qvkm. (505,3 qv.-mil). 547,693 innev. (1873). Landet är en högslätt, öfver hvilken höja sig bl. a. Stora och Lilla Ararat och Alagös, och som bevattnas af Aras och dennas många bifloder. Vid norra gränsen ligger Goktsja eller Sevangasjön. Erivans högslätt är till en del en trädlös stepp, men eger, der den är bevattnad, yppiga hvete- och bomullsfält samt härliga vinplanteringar. Bomull, salt, vax och honing utföras i stora qvantiteter. Mer än hälften af innevånarna utgöres af armeniska kristna; nästan alla de öfriga äro muhammedaner. -- 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, vid floden Sanga. Omkr. 15,000 innev. Staden är säte för en armenisk biskop, har ett citadell, flere moskéer och kyrkor, en stor karavanseraj och ett kanongjuteri. Den omkringliggande trakten producerar utmärkt vin. -- Staden har omvexlande tillhört turkar och

perser och eröfrades af de sistnämnde 1735. I det rysk-persiska kriget 1826--28 intogs Erivan d. 13 Okt. 1827 af Paskevitj (som derefter fick titeln Erivanskij), och i freden i Turkmantsjaj, d. 22 Febr. 1828, afträddes den jämte hela guvernementet till Ryssland.