Eviga freden

Eviga freden. 1. Det af många väntade tillstånd, då inga krig mera skola föras. Ett sådant tillstånd framställdes fordom af de israelitiske profeterna och framställes ännu i dag i judiska religionsläroböcker såsom kännetecknande för den messianska tidsåldern (Esaias 2 k. 4 v.; Micha 4 k. 3 v.) En liknande uppfattning gjorde sig gällande hos de förste kristna. Under medeltiden sökte kyrkan i många fall verka såsom en fredsmakt. Ur idén om påfven såsom högste skiljedomare inom kristenheten och om den romerske kejsaren såsom hennes verldsliga öfverhufvud utvecklade sig idén om ett europeiskt statssystem. Hade man i forntiden väntat fred genom upprättandet af verldsriken (Alexander den stores monarki, romerska riket), sökte deremot fredssträfvandena under den kristna tiden uppnå samma mål genom ett allmänt europeiskt förbund. Förslag i denna riktning framställdes af böhmiske konungen Georg Podiebrad, 1464, och af den franske konungen Henrik IV, omkr. 1595. Den heliga alliansen (1815) uppställde såsom sitt bestämda syfte undvikandet af krig mellan de kristna folken, ehuru den genom sin inblandning i sjelfständiga staters inre angelägenheter verkade motsatsen. Efter reformationen framträdde sekter (anabaptister, qväkare m. fl.), som fördömde allt deltagande i krig, men först i 18:de årh. vann fredstanken större insteg. Abbé de Saint Pierre ("Projet de paix perpétuelle", 1713) och Kant ("Zum ewigen Frieden", 1795) verkade framför alla andra för densamma. I vårt århundrade har man genom fria föreningar sökt göra propaganda för fredsidén. 1815 stiftades i New-York "Fredsvännernas sällskap" ("Friends of peace"), som snart utbredde sig äfven i europeiska land. Det första allmänna mötet af fredsvänner hölls i London 1843. Sedermera hafva flere kongresser af fredsvänner hållits. En internationel freds- och frihetsliga här bildats, hvilken uppställt såsom mål Europas ombildning till en stor federativ republik. Inom flere lands representationer (i Sverige af Jonas Jonasson i Gullaboås) hafva väckts förslag att uppmana de europeiska staternas regeringar att afväpna. En allmän afväpning, så har man tänkt, är första vilkoret och lättaste sättet för ernåendet af en evig fred. -- 2. Namn på åtskilliga fredsslut, t. ex. franske kon. Frans I:s med schweizarna, i Nov. 1516.