Eviktion

Eviktion, (Lat. evictio)., jur., en saks lagliga frånvinnande från en person, då denne icke lagligen förvärfvat densamma. Har han erhållit saken genom öfverlåtelse från annan person, så är denne, der ej annorlunda särskildt aftalats, skyldig att, om fånget är oneröst (d. v. s. om han erhållit ersättning för saken), ansvara för densamma, d. v. s. att, der han ej kan visa sin egen lagliga åtkomst, ersätta den, till hvilken han öfverlåtit saken, den skada, som för denne uppstått derigenom att saken frånvunnits honom. Denna öfverlåtarens skyldighet kallas praestatio evictionis. Jfr Hemul och Hemula. I. L.