Falk

Falk, Erik. biskop, af en gammal frälseslägt, studerade vid utländska högskolor, blef magister i Wittenberg och var professor i Upsala 1518. Han uppgifves hafva varit lärare åt Gustaf Vasa, med hvilken han var befryndad, och stod, såsom hofprest hos honom, i stor gunst. 1547 utnämndes han till biskop i Skara stift. Under slutet af sin tjenstetid i Skara föll F. i onåd hos konungen och anklagades för någon svår förgripelse, men under ransakningen vardt hans oskuld fullkomligt ådagalagd. 1558 förflyttades F. till biskopsstolen i Linköping. Af konung Erik XIV som för F. hyste oinskränkt förtroende, fick han i uppdrag att åtfölja den beskickning, som 1561 afgick till Moskva för att inleda underhandlingar med storfursten Ivan Vasiljevitj. Död 1569. -- Af den lärde biskop F:s "böcker många" hafva blott namnen på två gått till våra tider, näml. En lärobok i Christendomen (1558) samt En tröstebok för hafvande qvinnor etc. (1564). -- En son till F., Bengt F., f. 1540, blef halshuggen vid Linköpings blodbad 1600.