Fans bibel. Se Djefvulsbibeln.
1. Fant, Mikael, prest, föddes d. 16 Aug. 1718 i Alfta socken, i Gefleborgs län. (Slägten är ursprungligen finsk, från Fantas gård i Österbotten.) F. blef student i Upsala 1732 och filos. magister 1743, prestvigdes 1746 samt anställdes s. å. som huspredikant hos dåv. öfverståthållaren i Stockholm, frih. Fuchs. 1747 blef han e. o. hofpredikant och 1752 kyrkoherde i Eskilstuna m. fl. församlingars pastorat, i Strengnäs stift. Död d. 7 Nov. 1754. -- F. skildras som en allvarsam, och ärlig predikant. Åtskilliga af hans predikningar äro offentliggjorda. Efter hans död utkom Kristeliga betraktelser öfver samteliga sönoch högtidsdagars evangelier (1760--62, utg. af J. M. Fant, förf:s halfbroder).
2. Fant, Johan Mikael, prest, den föregåendes halfbroder, f. i Alfta socken, i Gefleborgs län, d. 14 Okt. 1735, aflade studentexamen i Upsala 1751 och promoverades till filos. magister 1758. Sedan han 1760 blifvit prestvigd, kallades han s. å. till huspredikant hos dåv. presidenten i Kommersekollegium frih. Karl Rudenschöld, tjenstgjorde 1766 som ambassadpredikant vid den beskickning, som i Köpenhamn afhemtade kronprinsens brud, blef 1764 e. o. samt 1768 ordinarie hofpredikant och förste pastor vid Lifdrabantkåren. 1772 utnämndes han till teologie doktor och domprost i Vesterås och kallades 1796 enhälligt till kyrkoherde i Leksands församling. 1802 utnämndes han till prost. Såsom fullmäktig för Vesterås stifts presterskap bevistade F. de fem riksdagarna 1778--1800 och var derunder trenne gånger medlem af hemliga utskottet. Död i Leksand d. 27 Febr. 1813. F. ansågs vara en af sin tids ypperste andlige talare. Efter honom som mönster sökte de unge inom ståndet att utbilda sig, och till deras tjenst utgaf han (1783), under titeln "Anvisning att predika", en bearbetning af K. Bastholms "Den geistlige talekunst". Utom predikningar och tal utgaf han derjämte Salighetens ordning, till de enfaldiges tjenst (1799; flere gånger omtryckt). I sina yngre år uppträdde F. äfven såsom vitter författare. Några af hans skaldestycken äro tryckta i sällskapet "Vitterleks" s. k. "Öfningar".
3. Fant, Erik Mikael, häfdaforskare, född i Eskilstuna d. 9 Jan. 1754, son af ofvannämnde Mikael och brorson till den föregående, i hvilken han erhöll ett stöd och en vårdare, då fadern aflidit, redan innan F. fyllt sitt första år. Vid tio års ålder skickades han med informator till Upsala, der han 1776 blef fil. mag. primus, s. å. e. o. amanuens vid akademiska biblioteket, 1777 docent i vältalighet, 1779 e. o. vice bibliotekarie och 1781 professor i historia. 1788 blef han, med bibehållande af professuren, kyrkoherde i Alunda och Morkarla, prestvigdes 1789, presiderade vid prestmötet i Upsala 1802 och
blef teol. doktor vid kröningen 1800. 1816 fick F. på egen begäran afsked med emeriti lön. Från 1793 till sin död var F. ledamot i komitéerna till psalmbokens förbättring. Död d. 24 Okt. 1817. F. blef 1782 medlem af Vetenskapssocieteten i Upsala, 1793 af Vitterhetsakademien och 1797 af Skandinav. litteraturselskabet i Köpenhamn. -- F. var en flitig forskare och egde en omfattande insigt i fäderneslandets häfder. Redan innan han vann filos. graden, hade han, tillika med G. G. Nordin, börjat samla och granska källorna för vår äldre historia och sedan att ur tryckta och otryckta urkunder samla och redigera ett Corpus historicum et diplomatum. Flere af F:s arbeten innehålla en skatt af historiska uppgifter, men för att blifva en häfdaforskare af högre rang saknade F. tvänne vigtiga förutsättningar, i det han dels alltför mycket litade på sitt utomordentliga, af en ofantlig massa detaljer belastade minne, för att han icke ofta nog skulle göra sig skyldig till misstag, dels alltför mycket fördjupade sig i detaljer, för att rätt kunna skilja mellan hufvudsak och bisak. Hans stil var ej häller felfri, men lätt och flytande, och särskildt utmärkte sig hans muntliga föredrag för raskhet och lif. -- Bland F:s många tryckta skrifter intaga hans akademiska afhandlingar, 328 disputationer och 14 program, en vigtig plats. För öfrigt märkas: Utkast till konung Gustaf Adolfs historia (1784--85); Utkast til föreläsningar öfver allmänna historien ifrån sextonde seculi början (1786--1800); Handlingar till upplysning af svenska historien (1789--1802); Fortsättning af Lagerbrings Svea rikes historia (1794), omfattande tiden 1457--97, sedermera i tre disputationer fortsatt till Sten Sture d. y:s tid; Lärobok för begynnare i allm. hist. (1802), flere ggr å nyo upplagd; Utkast til Föreläsningar i Sv. hist. (1803--04); Samlingar i svenska historien (1814); Chronologiskt register öfver tryckta Handlingar i svenska historien (1816--18, omfattande tiden till 1400); Scriptores Rerum suecicarum Medii AEvi (1818; första delen); uppsatser i Vetenskapssoc:s i Upsala samt i Vitt.- Hist.- o. Antiqv. Akad:s handl. m. fl.