Faskin l. fascin [-sjin] (af Lat. fascis, bundt, knippa), befästningsk., en hård t ombunden cylindrisk risknippa, vanligen af 3,6 m. längd och 0,3 m. diameter. Banden, som göras af vidjor eller glödgad jerntråd, läggas på 0,3 m. inbördes afstånd. För tillverkning af faskiner uppsattes en faskinbänk af 4 par i kors nedslagna pålar, mellan hvilka riset, som bör vara långt och styft, sedan inlägges. För att underlätta bandens åtdragande, strypes riset tillsammans med en faskinklämmare, som utgöres af tvänne genom ett tåg förenade spakar. Faskinens tjocklek undersökes genom en faskinprofvare, ett slags mall, som trädes öfver faskinen. När alla banden äro pålagda, afputsas faskinen med en faskinknif, eller huggare, hvarjämte ändarna afsågas, så att de blifva jämna. En faskin kan af 4 man tillverkas på en timme. Faskiner användas dels vid befästningars uppförande, till beklädnad af branta jordsluttninsrar, dels äfven i den civila byggnadskonsten, vid vägars anläggande, till grundläggning å sank mark, vid strandskoningar och andra vattenarbeten. Sänkfaskiner äro endast 1,2 m. långa, med bland riset inbundna stenar, så att de sjunka i vatten. De användas för att fylla våta fästningsgrafvar. O. A. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Faskin
Ämne: Befästningsverk, fästningsdelar och fältbefästning · Befästningskonst
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 4 (1881), sp. 1047 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗