Fattigsakförare, jurist, hvilkens råd och hjelp obemedlade personer ega rätt att utan afgift anlita. På förslag af redaktör S. A. Hedlund tillsattes i Göteborg 1872 genom stadsfullmäktiges beslut (till en början genom enskild persons, målaremästaren Godes, offervillighet) en fattigsakförare, som sedermera aflönades genom anslag från stadens bränvinsmedel. Efter exemplet i Göteborg tillsattes 1884 i Stockholm 2 fattigsakförare, »i främsta rummet med uppgift att åstadkomma förlikning i de mål, som till dem anmäldes».